På inbjudan av metropolit Vitaly, förste hierark av den Ryska Utlandskyrkan (ROCA = Russian Orthodox Church Abroad), närvarade metropolit Kyprianos av Oropos och Fili, ordförande i vår kyrkas heliga synod, vid glorifieringen utav den helige Johannes av Shanghai och San Francisco den 1 och 2 juli (nya stilen) 1994 vid den ryska katedralen i San Francisco helgad till Guds Moder "Alla sörjandes glädje".

Andra närvarande vid glorifieringsgudstjänsten var, från den Sanna (gammalkalendariska) Rumänsk ortodoxa kyrkan, metropolit Vlasie och biskop Ghennadie; från den Sanna (gammalkalendariska) Bulgarisk ortodoxa kyrkan, biskop Photios; och från vår synod av biskopar biskop Ambrosios av Methoni, assistent till metropolit Kyprianos, och biskoparna Chrysostomos av Etna och Auxentios av Photiki, de två sistnämnda representerande vårt amerikanska exarkat.

Tillsammans med vår kyrkas och systerkyrkors hierarker var många andra ämbetsbärare: ärkediakonen Merkourios från Grekland, arkimandrit Kyprianos från Rumänien, abbot Antoine och diakon Laurent från Frankrike, diakon Valentin Todorov från Bulgarien och från vårt amerikanska exarkat, arkimandrit Akakios, abbot av klostret d.Hl. Gregorios Palamas, munk Gregory och fäderna J. Thornton, G. Telepneff och G. Mavromatis.

Metropolit Kyprianos, biskop Chrysostomos av Etna, Biskop Ambrosios och biskop Auxentios var bland de dussin hierarker som hade förmånen att få vara med i den förslutna kryptan då ärkebiskop Johannes reliker förbereddes för sin överföring till katedralen för glorifieringsgudstjänsten. På begäran av ärkebiskop Anthony av San Francisco, sjöng metropolit Kyprianos en trisagion omedelbart före avtäckandet av relikerna.

Glorifieringsgudstjänsten celebrerades sedan med stor högtidlighet i närvaro av flera tusen troende. Gudstjänsten gav de deltagande en djup och innerlig känsla av att de deltagit i en händelse av historisk och andlig betydelse -en händelse, som i sanning, smyckade Kyrkan med ett nytt helgon och som kom att inleda en era av traditionalistisk enhet som många inte trodde skulle vara möjlig.

Med splittringen i den Sanna Grekisk ortodoxa kyrkan 1979 i flera små grupper, beslöt den Ryska Utlandskyrkan att fortstå i kommunion med de grekiska gammalkalendaristerna, men att undvika officiell koncelebration med någon enskild grupp tills enhet skapats i rörelsen.

I möte strax efter glorifieringsceremonierna för d. Hl. Johannes, röstade den ryska biskopssynoden, som förra året upprättade fullständig kommunion med vår systerkyrka i Rumänien, för att återupprätta fullständig kommunion med synoden av biskopar under metropolit Kyprianos. Detta beslut grundades på de ryska biskoparnas erkännande av att de ecklesiologiska principerna som särskiljer oss från de extremistiska gammalkalendarikerna (som förnekar att nykalendariska ortodoxa har nåd) är desamma som de som uppehålls av den Ryska Utlandskyrkan. Ryska Utlandskyrkans biskopar beslutade samtidigt att öppna full liturgisk kommunion med vår systerkyrka i Bulgarien.

Som en omedelbar och anmärkningsvärd konsekvens av återupprättandet av full liturgisk kommunion med vår kyrka utav den Ryska Utlandskyrkan har varit skapandet av en officiell koalition av traditionalister representerande miljoner av ortodoxa i Ryssland, Rumänien, Grekland, Bulgarien och diasporan. Första steget mot etablerandet av en sådan koalition togs i Rumänien för två år sedan då metropolit Kyprianos, hierarkerna från den gammalkalendariska Rumänsk ortodoxa kyrkan, och ärkebiskop Mark från den Ryska Utlandskyrkan koncelebrerade den Gudomliga liturgin i närvaro av tiotusentals troende vid Kristi förklarings kloster i Slatioara, Rumänien.

Det är säkerligen ingen slump att undret med ett skapande av en union hos huvudfåran av de traditionalistiska ortodoxa jurisdiktionerna uppnåddes vid glorifieringen av d.Hl. Johannes av Shanghai och San Francisco, ett helgon som outtröttligt stöttade de moderata grekiska gammalkalendarikerna och som uttalat motsatte sig ekumenikens panheresi som idag kompromissar med vår heliga Kyrkas själva identitet.

Ryska Utlandskyrkans beslut av den 28 juni/11 juli 1994 att återupprätta liturgisk kommunion med vår kyrka gjordes formell genom koncelebrationer av den gudomliga Liturgin i New York och San Francisco. I New York koncelebrerade metropolit Vitaly med biskop Photios och i San Francisco ärkebiskop Anthony och biskop Kyrill med metropolit Kyprianos och biskoparna Chrysostomos och Auxentios.

Den 28 juni/11 juli 1994 tog Ryska Utlandskyrkans biskops koncilium upp frågan om möjligheten till att upprätta kommunion i bön och eukaristi med gruppen gammalkalendariker ledda av metropoliten Kyprianos.

Omständigheter i ärendet. En anhållan från metropolit Kyprianos synod rörande detta mottogs av biskopssynoden 1993, men den berördes inte. Strax därefter mottogs en ny förfrågan, som bad om att frågan skulle undersökas åter. Den 21 juli/3 augusti 1993 utsåg biskopssynoden en kommitté som skulle ha till uppgift att studera frågan och framställa en rapport till biskopssynoden. I anslutning till detta har konciliet åhört följande:

1)Rapporten från kommittén, som bestod av deras Högvördigheter, ärkebiskop Laurus och biskoparna Daniel och Metrophanes, som studerat frågan om existerande splittringar inom den grekiska gammalkalendariska kyrkan.

2)En kort historik om den grekiska gammalkalendariska kyrkan från dess begynnelse till nutid.

3)Under noggrant övervägande, gavs också uppmärksamhet åt redogörelser från dem som var emot en union, i vilka frågor togs upp såsom kanoniciteten hos metropolit Kyprianos´grupp och deras påstådda oortodoxa lärande om nåden. Yttrande från enskilda individer rörande denna fråga åhördes också.

4)Förutom detta hördes vädjanden från rumänska gammalkalendariker och den bulgariske biskopen Photios och från flera enskilda individer, alla enträget yrkande om mottagande av metropolit Kyprianos´ grupp i bönegemenskap.

5)Under noggrant övervägande av alla ovan anförda frågeställningar, konstaterades det att:

a)metropolit Kyprianos´synod fullständigt håller fast vid samma ecklesiologiska och dogmatiska principer som vår Ryska Utlands kyrka. Detta är i detalj beskrivet i deras skrift: "En framställning av läran om Kyrkan för ortodoxa motståndare till ekumenismens heresi".

b)1986 så försökte och avsatte ärkebiskop Chrysostomos II´s synod metropolit Kyprianos i dennes frånvaro för påstådda fasthållanden vid heretisk undervisning och för vägran att förena sig med deras synod. Men såsom historieskildringen utav gammalkalendarikernas splittring visar, så hade aldrig metropolit Kyprianos gått in under ärkebiskop Chrysostomos II´s synod, som endast hade bildats i slutet av 1985, utan var medlem utav metropolit Kallistos´synod från 1979. Med början 1984, efter metropolit Kallistos´pensionering 1983, har metropolit Kyprianos lett den förres synod. Metropolit Kyprianos har aldrig varit en del av ärkebiskop Chrysostomos´ synod och har aldrig varit underställd hans auktoritet; därför saknar den senare befogenhet att utöva disciplinära åtgärder mot honom.

Efter noggrant övervägande och analyserande av alla dessa frågors aspekter, håller konciliet av biskopar fast vid att vid denna tid, då avfall sprider sig och många av ortodoxins officiella representanter, såsom Konstantinopels patriarkat och andra patriarkat, dukar under av och omfamnar modernisternas och ekumenikernas position, så är det av största vikt för de sanna ortodoxa att förena sig, stå enade vid varandras sida och sätta sig emot de som förråder de heliga fädernas ortodoxi. I anslutning till detta beslutar konciliet av biskopar:

1)Att upprätta gemenskap -kommunion- i bön och eukaristi med metropolit Kyprianos gammalkalendariska synod, tillika med hans Högvördighet, biskop Photios av Triaditsa, som leder det bulgariska stiftet.

2)Att alla parter avstår ifrån att blanda sig i varandras inre ecklesiastiska angelägenheter. Om frågor uppstår som är i behov av noggrant övervägande, är det nödvändigt att rådgöra tillsammans.

1) Att meddela ovan nämnda beslut till metropolit Kyprianos och biskop Photios.

2) Att informera våra präster och troende om konciliets beslut genom publikation i kyrkans tidskrifter.