top of page
Ortodoxa kyrkan | ortodoxt medvetande

"Stån fasta och hållen eder vid traditionerna som I haven mottagit av oss"    (2 Thess 2:15).

Artiklarna som publicerar här är tänkta att vägleda en Ortodoxt kristen i hur man utvecklar ett ortodoxt phronema eller medvetande. En kristen måste inte bara vara ortodox (d.v.s. bekänna rätt lära eller lovsång) utan också utöva orthopraxi (rätt levnadssätt eller praxis) för att tron skall leda, genom Guds nåd, till theosis (gudomliggörelse), som är Guds mål med människan ("Gud blev människa, för att människan skulle bli Gud").

 

Att utveckla ett sådant medvetande är en nödvändig process, där ingenting i vårt liv får vara oviktigt. De Heliga Fäderna lär oss klart att en sann kristen skiljer sig från andra både till det yttre och inre, det ena påverkande det andra. Sålunda lär oss den Helige Makarios den Store: "Kristna har en annorlunda värld, annan mat, andra kläder, andra nöjen, annan gemenskap och ett annat sätt att tänka" (Homilia V, 20) än icke Ortodoxa, därför att den kristne "förnyar sitt sinne och stillar tankar genom kärlek och himmelsk hängivenhet till Herren" då den Ortodoxe följer Kyrkans tradition. Vår uppgift som Ortodoxa är att vara lydiga denna tradition. "Stån fasta och hållen eder vid traditionerna som I haven mottagit av oss" (2 Thess 2:15) är en biblisk uppmaning. Respekt för traditionen och traditionell ortopraxia må i slutändan, genom Guds nåd, frälsa våra själar. I både Kristi ord och fädernas vittnesbörd får vi lära oss att de största av synder utplånas av de till synes minsta dygder.

 

Kyrkan anvisar en "ordination" för den sjuka själen. När Guds nåd möter oss i vårt inre kommer också vårt yttre levnadssätt att förändras och förvandlas. När vårt yttre förändras, som t.ex. när vi följer Kyrkans fastetradition, påverkas också vårt inre, så att vi allt mer påverkas av den röst som talar till oss i vårt hjärta. Genom att läsa om och försöka imitera våra heliga fäder, som gått helgelsens väg före oss (i den nedskrivna eller inte nedskrivna kyrkliga traditionen) påverkas både vårt yttre och inre sammanlänkat och det är därför vi i ödmjukhet och efter bästa förmåga, då Guds nåd möter oss i våra strävanden, imiterar traditionell orthopraxia.

 

Ortodoxt kyrkoliv arkiv
bottom of page