Rapport från Metropolit Kyprianos besök i februari 2025
- Stockholms ortodoxa stift
- för 2 dagar sedan
- 5 min läsning
Uppdaterat: för 1 dag sedan
Heliga Philotheis klosters festdag inföll i år i Stora fastans första vecka, därför flyttades firandet av den till innan Stora fastan började. Festdagen var anledningen till Metropolit Kyprianos besök i Sverige denna gång. Han anlände onsdagen den 6/19 februari tillsammans med två av nunnorna från Heliga Änglarnas kloster, en altartjänare och en lekman.
Gudstjänsten för mottagandet av biskop firades i kyrkan i Vårberg då Metropoliten hälsade från Ärkebiskop Kallinikos och alla de grekiska biskoparna i synoden samt alla systrar och bröder i Grekland som minns församlingen i Sverige. Metropoliten sade att han kommit för att stötta och bygga upp den lilla flocken i Sverige andligt men också för sin egen uppbyggelses skull. Vi är inte många i Sverige men Kristus själv sade: ”Frukta icke lilla hjord”. En Trisagion firades vid Biskop Johannes grav och sedan bjöds det på en måltid.
Samma kväll firades Paraklesis till Guds moder då de grekiska nunnorna sjöng växelvis med den svenska församlingens kör. Ett trettiotal församlingsbor hade samlats, många unga, och besökarna från Grekland fick ett positivt intryck av den fromma atmosfären av hängiven bön och stillhet denna kväll.
Torsdagen den 7/20 februari hade Metropoliten individuella möten för bikt och andlig rådgivning samt ett möte med församlingens präster då de hade tillfälle att be om vägledning i svåra pastorala frågor. Metropoliten informerade dem också om viktiga händelser i vår synod i Grekland.
Fredagen den 8/21 februari besökte Metropoliten Skogskyrkogården och firade Trisagia vid församlingsmedlemmars gravar där.
Festdagen i Heliga Philotheis kloster hade, som nämnts, flyttats till lördagen den 9/22 februari när den firades med Orthros och hierarkisk liturgi med Metropolit Kyprianos och våra tre svenska präster samt altartjänaren Chrysovalantis från Grekland. Nunnorna från Grekland sjöng tillsammans med nunnorna från Sverige på grekiska, svenska och engelska. Cirka 40 personer deltog i gudstjänsten, de flesta från församlingen i Stockholm, men många hade även kommit långväga, ända från Danmark, Borås, Umeå, Örebro, Strängnäs och Linköping. Trots det stora antalet på ett litet utrymme var det en stämningsfull atmosfär av koncentrerad och uppmärksam bön under gudstjänsten.
I sin predikan i klostret talade Metropoliten om Heliga Philotheis liv och hennes betydelse för det grekiska folket på 1500-talet som var ockuperade och förtryckta av turkarna i det Ottomanska riket. Heliga Philothei blev nunna och byggde kloster efter sina föräldrars död och delade ut sin förmögenhet till de fattiga. Turkarna tyckte inte om hennes aktiviteter för att stärka de kristna, som ofta blev tvingade att konvertera till Islam, och turkarna tog sig in i hennes kloster och misshandlade henne så svårt att hon led martyrdöden.
Metropoliten underströk särskilt två särskilt viktiga karaktärsdrag hos Heliga Philothei: För det första hennes absoluta hängivenhet till Herren som gjorde att hon avsade sig allting för att leva klosterliv i askes och bön och bygga kloster. För det andra hennes barmhärtighet och materiella generositet till andra människor, men också att stärka dem i deras kristna tro och beskydda dem från faran från turkarnas våld och försök att få dem att avsäga sig sin tro.
Det finns många platser bevarade i Grekland där Heliga Philothei verkat, tex på platsen där hon led martyrdöden finns en kyrka tillägnad Helige Aposteln Andreas och hennes reliker finns oförstörda i Metropolitkyrkan mitt i gamla stan i Aten. Metropoliten uppmuntrade alla som kommer till Aten att besöka och vörda Heliga Philotheis reliker. Han påpekade att vi bör vara tacksamma att vi lever i länder och i en tid när vi fritt kan utöva vår tro, vilket Heliga Philothei inte kunde, men ändå gjorde, och fick betala med sitt liv för det. Vi får minnas att det idag finns många som inte har den friheten som vi bör tänka på och be för.
Må Heliga Philotheis exempel var en inspiration för oss så att vi kan uppfylla Herrens bud: ” I ären jordens salt…I ären världens ljus…På samma sätt må ock edert ljus lysa inför människorna, så att de se edra goda gärningar och prisa eder Fader, som är i himmelen.” (Matt. 5:13,14,16)
Efter Liturgin gjordes en procession med Heliga Philotheis ikon och hennes reliker. Vid Moder Philotheis grav firades en Trisagion för hennes själs vila. Sedan bjöds alla närvarande på lunch av nunnorna. Fader Anders berättade efter kaffet om Heliga Anna av Novgorods liv, vilkens minne vi firade dagen efter. Metropoliten talade om helighetens mål för de troendes liv och särskilt moderns roll i en from uppfostran av barn.
Samma kväll firades Vesper till uppståndelsen och till Helige Charalambos minne i kyrkan i Vårberg samt Completoriet.
På Domsöndagen den 10/23 februari firades midnattssgudstjänst, Orthros och Gudomlig hierarkisk liturgi i Heliga Konstantin och Helenas kyrka i Vårberg med Metropoliten och församlingens prästerskap. Församlingens kör sjöng på svenska omväxlande med nunnorna på grekiska och engelska.
Innan Nattvarden höll Metropoliten en predikan om dagens Evangelium:
Kristus berättar i Evangeliet denna dag vilka kriterierna är för dem som kommer att bli frälsta och räddade, som kommer att få ärva Himmelriket. Det finns många som har fantiserat om Domens dag och tidernas slut som en katastrof och alltings förintelse. Men allt skapat kommer inte att förstöras utan förnyas vid tidernas slut. Kristus har lovat oss en ny himmel och en ny jord.
I dagens Evangelium säger Kristus: ”…jag var hungrig, och I gåven mig att äta; jag var törstig, och I gåven mig att dricka; jag var husvill, och I gåven mig härbärge, naken, och I kläden mig; jag var sjuk, och I besökten mig; jag var i fängelse, och I kommen till mig.'”(Matt 25:36-37) Det vill säga, Han ger oss ett kriterium för domens dag som handlar om kärlek till vår nästa och generositet. Detta är förstås viktigt men inte det viktigaste kriteriet för vår frälsning.
För att få ärva någon bör man vara en släkting till denne. Det är först och främst barnen som ärver sina föräldrar. Har man inga barn är det en annan släkting som får ärva. Vi är Guds barn, Hans söner och döttrar och i och med att vi får motta Kristi Kropp och Blod i Nattvardens Mysterium så har vi Kristi blod i våra ådror och är på så sätt blodssläktingar till Gud. Det är på grund av vårt släktskap till Gud som vi kommer att få ärva Himmelriket. Men det släktskapet behöver vi odla redan här och nu. Det gör vi genom att leva ett liv i Kristus, i bön, i kamp med våra lidelser och begär, när vi lever i botfärdighet och ånger och biktar oss och tar emot Nattvarden.
Herren uppmanar oss att vara barmhärtiga såsom Han är barmhärtig. Herrens barmhärtighet är något annat än sentimentalitet, den är inte frukt av vår egen ansträngning utan en Helige Andens gåva, vilken är en frukt av vårt släktskap med Kristus. I Bergspredikan beskrivs tydligt skillnaden mellan den mänskliga kärleken och goda gärningar och den barmhärtighet som överskrider den och liknar Guds.
Efter gudstjänsten bjöd församlingsmedlemmarna de grekiska besökarna på en festlig måltid.
Samma kväll genomfördes som vanligt den så kallade Synaxis, en familjär samling när många unga samlats denna kväll i församlingens samlingssal då Metropoliten talade om det andliga livet med hjälp av några texter. Han bad om de närvarandes deltagande i samtalet att bidra med egna erfarenheter, kommentarer och frågor angående ämnet.
Samtalet handlade om kristna föräldrars ansvar för sina barns andliga uppfostran, om gudföräldrars ansvar för de barn de tagit emot i dopet, om hur vi finner frid i våra sociala och familjesituationer samt om hur vi använder vår tid. Se separat utförligare text.
Måndagen den 24 februari åkte Metropolit Kyprianos med sällskap tillbaka till Grekland efter att ännu en gång stärkt oss i vår tro och andliga kamp. Vi är djupt tacksamma för vår biskops besök, faderliga engagemang och självuppoffring för oss alla!