Stockholms ortodoxa stift Ἐκκλησία Γνησίων Ὀρθοδόξων Χριστιανῶν τῆς Ἑλλάδος Stockholms Ortodoxa stift tillhör den del av den Grekisk-ortodoxa kyrkan som följer "Fädernas kalender". Vi har två församlingar, i Stockholm och Uppsala, där det regelbundet firas gudstjänst. Vidare finns ett kloster i Grillby utanför Enköping. Vår intention med denna hemsida är att sprida information om den Ortodoxa kyrkan. Vi avser att publicera artiklar om Ortodox teologi och levnadssätt samt liturgiska texter, men också information från vår egen synod. för 4 dagar sedan Liturgi till Heliga Änglarnas dag I Heliga Konstantin och Helenas kyrka, Vårberg, Stockholm, torsdag 8/21 november kl. 09.00 28 okt. Rapport från Metropolit Kyprianos besök september 2024 Onsdagen den 12/25* september hade vi glädjen att återse Metropolit Kyprianos av Oropos och Fili, Grekland som är Stockholms Ortodoxa... 28 okt. Synaxis med Metropolit Kyprianos: Kan vi förlåta? Under Metropolit Kyprianos besök i vårt stift genomfördes på söndagskvällen 16/29 september 2024 som vanligt den sk Synaxis, en samling... 14 okt. Liturgi på tisdag På tisdag den 15 okt firas Liturgi kl 09:00 i Heliga Konstantin och Helena ortodoxa kyrka till Heliga Kyprianos och Justinas ära (2...

Tillbaka till bildarkiv 2011 Kristi födelse Biskop Johannes under Agapemåltiden. Biskop Kyprianos besök. På tisdagens kväll firade vi Agrypnia till Påskens apodosis. Festdagen i Stockholm Gudomlig liturgi i Uppsala. Första ektenia i liturgin. Biskop Kyprianos överräcker en gåva till kapellet: en ikon av Heliga Kyprianos och Justina. På tisdagen åkte vi in till Gamla stan och gick runt. På torsdagen firade vi Kristi himmelsfärd i klostret i Grillby. 15/28 augusti Församlingen i Uppsalas festdag. Procession runt kyrkan Nya nunnor Syster Magdaleni och Syster Lydia kom till Sverige 3/16 augusti för att hjälpa Moder Philothei, som har en vacklande hälsa. Den 14/27 augusti firades liturgi. Bilden är tagen efter liturgin. Helige Nikolais dag i klostret Procession runt kyrkan

Heliga Philothei Ortodoxa kloster Moder Philothei på klostrets tomt inköpt 1987 framför det gamla huset som sedan revs. Liturgi i Heliga Philotheis kapell med Metropolit Kyprianos den yngre, 2016. Heliga Philothei Ortodoxa kloster 1/9 H eliga Philothei Ortodoxa kloster grundades 1988 av Moder Philothei (1922-2012) med välsignelse av Metropolit Kyprianos av Oropos och Fili, Heliga Kyprianos och Justina Kloster, Grekland (†2013). Det är det första Ortodoxa nunneklostret i Sverige i modern tid. Det ligger utanför Enköping och är ett s.k. "metochion" (annex) till Heliga Änglarnas kloster utanför Aten, Grekland, där Moder Philothei och de två nu boende systrarna i klostret vigts till nunnor och blivit upplärda, varav en är född i Sverige, Moder Magdaleni. Klostret är ett s.k. hesychastirion, d.v.s., nunnorna lever i stillhet och bön. De följer ett traditionellt ortodoxt klosters dagsprogrogram med fasta gudstjänsttider tre gånger om dagen varvat med arbete, vilket huvudsakligen består av ikonmålning och ikontryck. De flesta gudstjänster i klostret är inte offentliga. På klosterområdet finns två kapell, ett i huvudbyggnaden helgat till den Heliga Philothei och ett fristående i grekisk stil helgat till den Helige Nikolaos. Besökare mottages inte regelbundet och när det sker, endast efter överenskommelse i förväg. De bör ha anständig klädsel, inte shorts, urringat el. dyl. och kvinnor bör ha kjol som inte är för kort och täckt huvud. Man klär sig och beter sig på hela klosterområdet som inuti en Kyrka. Liksom i traditionella Ortodoxa nunnekloster i Grekland är endast kvinnliga besökare tillåtna att inträda i klostrets huvudbyggnad. Klostret har inget gästhem eller natthärbärge för besökare. Klostrets festdagar, är Heliga Philothei av Athen, som firas den 19 febrauri/ 4 mars, och Helige Nikolaos, som firas den 6/ 19 december. Ikonförsäljning Nunnorna i Heliga Philothei Ortodoxa kloster försörjer sig genom försäljning av ikoner som handmålats eller tryckts och monterats i klostret. Genom att beställa ikoner från dem stödjer du klosterlivet i Sverige! Se deras hemsida för ikonförsäljning på www.klosterikoner.com Gåvor Alla gåvor till klostret mottages tacksamt på bankgiro 677-0242 "Stiftelsen Heliga Philothei Ortodoxa kloster" Swish: 123 101 1634 Man kan också skicka en gåva direkt via PayPal: Alla bidragsgivare åminns i klostrets dagliga förböner.

BILDARKIV Klicka på fotot för att se fler från varje år. 2018 Pilgrimsfärd till Grekland 2017 2017 Resa till Serbien 2017 2016 2015 2014 2014 Unionsliturgi i Grekland 2013 2012 2011

Om oss Ett kapell helgat till Theotokos avsomnande tillkom redan under 1997 i Uppsala. Den första liturgin firades samma år på Apodosis av Theotokos insomnande. Kapellet flyttade under augusti 2001 till nya lokaler och församlingen disponerar numera kapellet på Gamla kyrkogården (snett bakom Carolina Rediviva - universitets-biblioteket) för gudstjänster. Den första Gudomliga liturgin i det nya kapellet firades den 9/22 september 2001. Uppsala grekisk-ortodoxa församling hör till den Grekisk-ortodoxa kyrkan som följer fädernas kalender och är i första hand en "missionsförsamling" där vi sätter bön och gudstjänst i fokus och tror på vår Herrens löfte "där två eller tre är församlade i mitt namn är jag mitt ibland dem". Vi firar i huvudsak gudstjänster på svenska, engelska och grekiska. För Dig som aldrig bevistat gudstjänst i den Ortodoxa kyrkan rekommenderar vi att Du läser vår FAQ nedan. Efter en gudstjänst kan Du alltid dröja kvar och vi svarar gärna på Dina frågor! KONTAKT Gåvor Vår Synod i Sverige, tillskillnad från de flesta övriga i Sverige verkande Ortodoxa kyrkor, får inga som helst bidrag från vare sig stat eller kommun för vår verksamhet utan är helt beroende av gåvor, därför tar vi förutom medlemsavgiften tacksamt också in gåvor. Anledningen till att vi inte får statsbidrag är att vi är en av de minsta Ortodoxa kyrkorna i Sverige till antalet medlemmar, men inte till verksamhet. Detta innebär också att våra präster inte uppbär lön för sin verksamhet utan arbetar helt ideellt. Gåvor till vår församling sätts enklast in på vårt Plusgiro 23 06 13-2. Gudstjänstschema Vanligt schema onsdag 18.00 Paraklesis lördag 18.00 Aftongudstjänst FAQ Uppsala Bli medlem A lla Ortodoxt kristna kan bli medlemmar av en församling inom Stockholms Ortodoxa stift som hör till den Grekisk-ortodoxa kyrkan vilken följer fädernas kalender. Ansökan om medlemskap lämnas in till någon av prästerskapet. Ortodoxt kristen blir man genom dop. Medlemskap kostar 100kr per medlem eller familj och år (efter beslut av årsmöte 2002) och innebär förutom medlemskap och rösträtt vid årsmöte samt valbarhet till församlingens styrelse att man får vårt församlingsblad Ortodoxt kyrkoliv gratis. Medlemskapet bekräftas sedan genom att årligen betala in medlemsavgiften. Medlemsavgiften och bekräftelse av medlemskap till vår församling sätts in på vårt Plusgiro 489 94 53-7. Ansökan om medlemskap hämtar Du här i PDF-format. En jämförelse M edlemsavgiften är medvetet satt mycket lågt för att det inte skall vara ett hinder för någon med låg inkomst att bli medlem. Medlemsavgifter i andra samfund i Sverige är i allmänhet ca 1% av den beskattningsbara inkomsten. Om man tjänar ca 15 000:- per månaden innebär det att de betalar ca 1 800:- om året i medlemsavgift, dvs. andra samfund har nästan 20 gånger större medlemsavgift än vad vi har. Förutom detta erhåller andra samfund statsbidrag för sin verksamhet. Vår Synod i Sverige, tillskillnad från de flesta övriga i Sverige verkande Ortodoxa kyrkor, får inga som helst bidrag från vare sig stat eller kommun för vår verksamhet utan är helt beroende av gåvor, därför tar vi förutom medlemsavgiften tacksamt också in gåvor. Anledningen till att vi inte får statsbidrag är att vi är en av de minsta Ortodoxa kyrkorna i Sverige till antalet medlemmar (man skall vara fler än 3000), men inte till verksamhet. Detta innebär också att våra präster inte uppbär lön för sin verksamhet utan arbetar helt ideellt.

"Ty låt dem [latinarna] veta att de Ekumeniska koncilier som hölls efter det Första konciliet, och resten av Fäderna, visa som de var, givetvis kunde se, att vårdagjämningen hade avvikit [från där den var förut]; men oavsett detta ville de inte ändra på dess position från 21 mars, där det Första Ekumeniska konciliet placerat den, eftersom de föredrog Kyrkans överenskommelse och enhet före [astronomisk] korrekthet. Att vidmakthålla 21 mars orsakar inte någon förvirring när vi ska bestämma datumet för vår Påsk eller skada på fromheten." (Helige Nikodemos Hagioriten, Pedalion, s.9). Den Sanna (gammalkalendariska) Grekisk-ortodoxa kyrkan är en motståndsrörelse inom Greklands autokefala (självständiga) kyrka. Rörelsen uppstod 1924 i samband med byte av kyrklig festkalender från den kalender som de Heliga fäderna kommit överens om vid kyrkomötet i Nicea år 325 (den s.k. julianska eller gamla stilens kalender) till den gregorianska s.k. nya stilens kalender. Kalenderbytet väckte livlig opposition framför allt i klostren och bland enkla, fromma lekmän. Oppositionen stöddes så småningom även av ett antal biskopar. Dessa bildade en oppositionssynod. Gammalkalendarismen är dock inte i första hand ett motstånd mot ny kyrklig festkalender där alla kyrkliga högtider utom Påsken infaller 13 dagar tidigare, utan en reaktion mot den teologiska modernismens angrepp på den Ortodoxa kyrkan. Kalenderbytet är begynnelsen på ett nytt och farligt tankemönster bland ortodoxa kyrkoledare där man kompromissar med Ortodox tro och praxis. I väntan på ett stort kyrkomöte där dessa frågor skall få ett slutgiltigt svar har gammalkalendariker därför, enligt god Ortodox sed, ingen nattvardsgemenskap med den andra delen av den Grekisk-ortodoxa kyrkan. Gemenskap finns med de kyrkor som har samma kyrkosyn: den Sanna Bulgarisk-ortodoxa kyrkan under Biskop Photii av Triaditza och den Ryska utlandskyrkan under Metropolit Agathangel av New York och Östra Amerika. Bytet av kalender 1924 och ekumenikens heresi, finns även på arabiska Vilka är gammalkalendariker och vad vill vi Helgonförklaringen av Helige Chrysostomos den nye bekännaren, den grekiska gammalkalendariska rörelsens "fader" Korsets uppenbarande över Athén 1925, finns även på arabiska "Kanonicitet" Kyrkans gränser – en nödvändig kommentar till Kristi förklarings församlingsblad Fem klargörande citat om den missbrukade termen "kanonisk". "Ingen term är så ofta använd -och missbrukad- bland ortodoxa som termen kanonisk" skrev Fader Alexander Schmemann. Nedan återfinns en artikel på engelska skriven av Fäderna vid Helige Gregorios Palamas kloster som på ett utmärkt sätt förklarar ett rätt bruk av termen: "The True Meaning of Canonicity". Vem är fundamentalist, schismatisk och okanonisk? Läs om Korsets uppenbarande över Athén 1925

Det finns många myter om fastemat: att det är dyrt, att det är tråkig mat, att man inte blir mätt på den eller att det är farligt för hälsan att fasta. Tvärtom! Det finns mycket enkelt och billigt man kan laga under fastan som ändå är gott, näringsrikt och mättsamt. Ortodox fastemat innebär icke-animaliska produkter. Det betyder inte att vi ska köpa dyr veganmat utan istället bör vi välja att äta enklare och billigare och, som de heliga fäderna säger, låta de pengar vi sparar genom fastan gå till de fattiga och behövande. ​ Den enskilde individen hittar inte på sina egna fasteregler själv utan följer Kyrkans tradition i lydnad. Fastan är inte bara ”matregler” utan bör alltid kombineras med ett fördjupat andligt liv i bön, andlig läsning och kyrkobesök. Vi måste be om Guds hjälp för att klara av fastan för utan Honom kan vi ingenting göra. ​ Vi vill med dessa recept hjälpa dem som fastar att upptäcka glädjen med det enkla och billiga. Linser, bönor och ärtor är mycket nyttiga och mättande proteinkällor som kan varieras i det oändliga. Det enklaste är att köpa färdigkokta på tetrapak men det är billigare att köpa torra, blötlägga och göra storkok. soppor tillbehör Varmrätter kakor biffar bröd

Tidningsarkivet S edan 1988 publiceras ett församlingsblad i Stockholms Ortodoxa stift, Ortodoxt kyrkoliv , som kommer ut 1-3 gånger per år. Från början var utgivningen tätare och tidningen trycktes på en kopieringsmaskin, men sedan 1998 produceras den helt med desk publishing-program och trycks som en högupplöst PDF-fil. Nedan återfinns gamla nummer. Uppbyggelse och Tröst är en tidskrift med andligt uppbyggliga texter som är utvalda av vår grekiske Metropolit Kyprianos, designen är gjord i Heliga Änglarnas kloster i Grekland, layouten och översättningen i Heliga Philothei Ortodoxa kloster i Sverige. Storlek: A4. 8 sidor. Ortodoxt kyrkoliv 2023 Ortodoxt kyrkoliv 2022 Ortodoxt kyrkoliv 2021 Ortodoxt kyrkoliv 2020 Ortodoxt kyrkoliv 2019 Ortodoxt kyrkoliv 2018 Ortodoxt kyrkoliv 2017 nr 2 Ortodoxt kyrkoliv 2017 nr 1 Ortodoxt kyrkoliv 2016 Ortodoxt kyrkoliv 2015 Ortodoxt kyrkoliv 2014 Ortodoxt kyrkoliv 2013 Ortodoxt kyrkoliv 2012 Ortodoxt kyrkoliv 2011 nr 2 Ortodoxt kyrkoliv 2011 nr 1 Ortodoxt kyrkoliv 2010 Ortodoxt kyrkoliv 2009 Ortodoxt kyrkoliv 2008 Ortodoxt kyrkoliv 2007 Ortodoxt kyrkoliv 2006 Ortodoxt kyrkoliv 2005 nr 2 och 3 Ortodoxt kyrkoliv 2005 nr 1 Ortodoxt kyrkoliv 2004 nr 2 och 3 Ortodoxt kyrkoliv 2004 nr 1 Ortodoxt kyrkoliv 2003 nr 4 Ortodoxt kyrkoliv 2003 nr 2 Ortodoxt kyrkoliv 2003 nr 1 Ortodoxt kyrkoliv 2002 nr 3 Ortodoxt kyrkoliv 2002 nr 2 Ortodoxt kyrkoliv 2002 nr 1 Ortodoxt kyrkoliv 2001 nr 4 Ortodoxt kyrkoliv 2001 nr 2 och 3 Ortodoxt kyrkoliv 2001 nr 1 Ortodoxt kyrkoliv 2000 nr 3 och 4 Ortodoxt kyrkoliv 2000 nr 2 Ortodoxt kyrkoliv 2000 nr 1 Ortodoxt kyrkoliv 1999 nr 4 Ortodoxt kyrkoliv 1999 nr 3 Ortodoxt kyrkoliv 1999 nr 1 och 2 Ortodoxt kyrkoliv 1998 nr 4 Ortodoxt kyrkoliv 1998 nr 2 och 3 nr 9, januari 2017 nr 8, juni-augusti 2016 nr 7, juni-augusti 2015 nr 6, december 2014-februari 2015 nr 5, september-november 2014 nr 4, juni-augusti 2014 nr 3, mars-maj 2013 nr 2, december 2012 - februari 2013 nr 1, september-november 2012

Umeå Välkommen att vara med och läsa Typikan på söndagar i Umeå. För vidare information kontakta Pelagia 073-0977 805. Lämna gärna ett meddelande så ringer vi upp.

Stockholms församling Gudstjäntschema FAQ Kontakt Bli medlem kontakt Observera att vi tillhör den Grekisk-ortodoxa kyrkan som följer fädernas eller den "gamla kalendern". För förfrågningar om dop, vigsel, begravning eller åminnelsegudstjänster för de avlida så utför vi dessa endast för medlemmar i vårt stift eller i våra systerkyrkor. Vill du komma i kontakt med någon annan Ortodox kyrka se vår sida med länkar . Vill du komma i kontakt med den Grekisk-ortodoxa nykalendariska kyrkan (Konstantinopels patriarkat), var god, skriv till: metropolisofsweden@gmail.com ​ Till skolelever: Vi har tyvärr inte möjlighet att besvara alla allmänna förfrågningar på e-post om den Ortodoxa kyrkan. Svaren på era frågor hittar Ni oftast i ett uppslagsverk eller gå till biblioteket och låna Ware Kallistos, Den Ortodoxa kyrkan, Skellefteå 2000 och leta där. ​Kontaktinformation ​ Heliga Konstantin och Helena Ortodoxa församling (vid Vårbergs tunnelbanestation) Fjärdholmsgränd 48 127 44 Skärholmen ​ ​ Ansvarig präst: Fader Anders Åkerström kontakt: info@ortodoxakyrkan.se ​ Assisterande präst: Fader Alexander Hahr kontakt: fader.alexander@ortodoxakyrkan.se ​ ​​ ​Du kan också alltid komma i kontakt med oss efter någon av våra gudstjänster.

kontakt Observera att vi tillhör den Grekisk-ortodoxa kyrkan som följer fädernas eller den "gamla kalendern". För förfrågningar om dop, vigsel, begravning eller åminnelsegudstjänster för de avlida så utför vi dessa endast för medlemmar i vårt stift eller i våra systerkyrkor. Vill du komma i kontakt med någon annan Ortodox kyrka se vår sida med länkar . Vill du komma i kontakt med den Grekisk-ortodoxa nykalendariska kyrkan (Konstantinopels patriarkat), var god, skriv till: metropolisofsweden@gmail.com ​ Till skolelever: Vi har tyvärr inte möjlighet att besvara alla allmänna förfrågningar på e-post om den Ortodoxa kyrkan. Svaren på era frågor hittar Ni oftast i ett uppslagsverk eller gå till biblioteket och låna Ware Kallistos, Den Ortodoxa kyrkan, Skellefteå 2000 och leta där. Grekisk-ortodoxa kyrkan som följer fädernas (den gamla) kalender: ​ ​Ansvarig präst: Fader Anders Åkerström ​ Adress: Uppsala grekisk-ortodoxa församling c/o Åkerström Bävernsgränd 18A 6tr 753 19 UPPSALA ​ e-mail: info@ortodoxakyrkan.se ​ ​Du kan också alltid komma i kontakt med oss efter någon av våra gudstjänster.

Den Helige Sarapion Sindoniten, en av de mest kända s.k. ökenfäderna i Egypten på 300-talet, gjorde en gång en pilgrimsresa till Rom. Där fick han höra talas om en berömd eremit, en kvinna som levde i avskildhet i ett litet rum utan att någonsin gå ut. Sarapion ställde sig frågande till detta sätt att leva -själv var han oftast på väg någonstans- och sökte därför upp henne och frågade: "Varför sitter du här?" Hon svarade: "Jag sitter inte. Jag är på Resa". Jag sitter inte. Jag är på resa. Detta är kännetecknande för kristen tro. Ortodox kristen tro är att vara på väg. Vi är på resa genom vårt hjärtas inre, en resa som inte kan mätas i timmar på klockan eller dagar i almanackan. Det är en resa ut ur tiden, in i evigheten. Ett av de äldsta orden för den kristna tron är helt enkelt "vägen. "Men vid just den tiden", heter det i Apostlagärningarna, "blev det ett allvarligt upplopp med anledning av Vägen" (Apg 19:23) Namnet understryker det praktiska i den kristna tron. Den kristna läran är mer än en teori om universum, mer än en lära nedskriven på papper; den är den väg längs vilken vi färdas -i ordets djupaste och sannaste bemärkelse, livets väg. Det finns bara ett sätt att upptäcka vad den ortodoxt kristna tron egentligen innebär. Vi måste ta steget in på den vägen, överlämna oss helt och hållet, sedan kan vi börja se med egna ögon. Så länge vi stannar vid sidan av vägen kan vi aldrig förstå. Naturligtvis behöver vi få en del fingervisningar innan vi börjar. Vi måste få veta vilka vägmärken vi skall hålla utkik efter, och vi behöver sällskap på resan. Utan hjälp från andra är det knappast möjligt att börja resan. En spridd missuppfattning av Ortodox tro är att den likt andra religioner innehåller en serie antaganden som vi håller för troliga eller kanske tom. sanna. Så är dock inte fallet; Ortodox tro är, i första hand, en psykoterapeutisk metod för den sjuka själens helande. Ortodox tro är inte att hålla vissa utsagor för sanna utan att leva dessa utsagor. Den som därmed inte antar den "ordination" som läkaren har anvisat blir därmed inte heller frisk. Med detta är Ortodox tro unik och skiljer oss från alla andra kristna samfund, som vi menar inte bevarat den ordination som "vår Herre förkunnade, apostlarna utlade och våra heliga fäder bevarat" på det sätt som vi har gjort. Att vara Ortodoxt kristen är alltså att vara på väg, dvs att starta den ordination som leder till den sjuka själens helande, och slutmålet på vår väg är gudomliggörelse, theosis. Den Ortodoxa kyrkans fäder talar ofta om tre stadier på denna "väg", nämligen upplysning, rening och gudomliggörelse. Med "upplysning" menas det kristna dopet, där vi inlemmas i Kristi kropp - Kyrkan. Till "rening" anvisar de heliga Fäderna redskapen bön och fasta. De första steg vi måste ta på vår väg är alltså dessa. För lekmän innebär bön till att börja med dagliga morgon- och aftonböner, som återfinns i en vanlig Ortodox bönbok, samt söndaglig gudstjänst -den Gudomliga Liturgin. Och fasta innebär att delta i Kyrkans 4 föreskrivna perioder (den Stora Fastan innan Påsk, Apostlafastan, fastan till Gudaföderskans insomnande och Julfastan) samt varje onsdag och fredag. Och med fasta menas att man avstår från kött, fisk, ägg och mjölkprodukter och äter mat från växtriket istället. Med dessa redskap färdas vi mot gudomliggörelse och "den dag som är utan afton". Vill du sedan veta mer om Ortodox tro så är du välkommen att besöka våra gudstjänster. ​ Vägen mot Gudomliggörelse: Om konversion till den Ortodoxa kyrkan. Det är många som skriver till oss och säger att de funderar på att övergå till den Ortodoxa kyrkan, att konvertera. Människor närmar sig Ortodox tro från många olika håll. Oavsett bakgrund är Kyrkan ett andligt sjukhus dit alla är välkomna. I detta häfte finns information om vad nästa steg är efter att du sökt dig hit och vill veta mer. Här kan du läsa artikeln "Stationer på en pilgrimsväg" som handlar om hur Fader Anders Åkerström kom att lämna den Svenska statskyrkan, där han en gång var präst, och konvertera till Kristi sanna Kyrka. ​ Häpnadsväckande berättelse om före detta protestantisk finländare: En tjugoårig yngling från Finland besökte nyligen det Heliga Berget Athos under Pentekostarion-perioden efter Påsk. Han berättade om sitt liv och om hur Gud ledde honom till att lära känna Ortodoxin.

Stockholms församling Gudstjäntschema FAQ Kontakt Bli medlem D e Heliga Konstantin och Helenas Ortodoxa församling grundades 1978 och hörde då till den Serbisk-ortodoxa kyrkan under Ärkebiskop Irineij. 1984 övergick församlingen till den Grekisk-ortodoxa kyrkan som följer fädernas kalender under Metropolit Kyprianos av Oropos och Fili. Från början firades gudstjänster i ett litet kapell i Aspudden för att sedan flytta till en nedlagd skola i Rågsved där man kom att vara kvar i 13 år. I november 1993 flyttade församlingen till Sätra kulturgård i Skärholmen. Ett år senare köptes ett nedlagt daghem i Vårberg och som sedan dess förvandlats till ett permanent hem för församlingen. Den Helige Elias dag, den 20 juli/2 aug 1998 konsekrerades kyrkan av Metropolit Kyprianos av Oropos och Fili, i evig åminnelse (+2013), som assisterades av två biskopar från vår synod och två biskopar från vår rumänska systerkyrka. I mars 2000 konsekrerades församlingens kyrkoherde till titulärbiskop av Makarioupolis. Vi firar i huvudsak gudstjänster på svenska, kyrko-slaviska och grekiska. För Dig som aldrig bevistat gudstjänst i den Ortodoxa kyrkan rekommenderar vi att Du läser vår "FAQ" sida . Efter en gudstjänst kan Du alltid dröja kvar och vi svarar gärna på Dina frågor! ​ Gåvor V år Synod i Sverige, tillskillnad från de flesta övriga i Sverige verkande Ortodoxa kyrkor, får inga som helst bidrag från vare sig stat eller kommun för vår verksamhet utan är helt beroende av gåvor, därför tar vi förutom medlemsavgiften tacksamt också in gåvor. Anledningen till att vi inte får statsbidrag är att vi är en av de minsta Ortodoxa kyrkorna i Sverige till antalet medlemmar, men inte till verksamhet. Detta innebär också att våra präster inte uppbär lön för sin verksamhet utan arbetar helt ideellt. Gåvor till vår församling sätts enklast in på vårt Plusgiro 489 94 53-7. Det är också möjligt att swisha gåvor till 1233367505. GUDSTJÄNTSCHEMA Välkommen att fira gudstjänst med oss! Fader Anders kan höra bikt från 09.00 på söndagen eller e-posta på info@ortodoxakyrkan.se Vanligt schema: ​ ​onsdag 19.00 Paraklesis lördag 17.00 Aftongudstjänst söndag 8.30 Orthros 10.00 Gudomlig Liturgi ​ KONTAKT Välkomna till vår församling! Καλῶς ὡρίσατε στὴν Ἐνορία μας! Welcome to our parish! أهلاً و سهلاً بكم في رعيتنا bli medlem bli medlem A lla Ortodoxt kristna kan bli medlemmar av en församling inom Stockholms Ortodoxa stift som hör till den Grekisk-ortodoxa kyrkan vilken följer fädernas kalender. Ansökan om medlemsskap lämnas in till någon av prästerskapet. Ortodoxt kristen blir man genom dop. Medlemskap kostar 100kr per medlem eller familj och år (efter beslut av årsmöte 2002) och innebär förutom medlemskap och rösträtt vid årsmöte samt valbarhet till församlingens styrelse att man får vårt församlingsblad Ortodoxt kyrkoliv gratis. Medlemskapet bekräftas sedan genom att årligen betala in medlemsavgiften. Medlemsavgiften och bekräftelse av medlemskap till vår församling sätts in på vårt Plusgiro 489 94 53-7. Ansökan om medlemskap hämtar Du här i PDF-format. ​ En jämförelseMedlemsavgiften är medvetet satt mycket lågt för att det inte skall vara ett hinder för någon med låg inkomst att bli medlem. Medlemsavgifter i andra samfund i Sverige är i allmänhet ca 1% av den beskattningsbara inkomsten. Om man tjänar ca 15 000:- per månaden innebär det att de betalar ca 1 800:- om året i medlemsavgift, dvs. andra samfund har nästan 20 gånger större medlemsavgift än vad vi har. Förutom detta erhåller andra samfund statsbidrag för sin verksamhet. Vår Synod i Sverige, tillskillnad från de flesta övriga i Sverige verkande Ortodoxa kyrkor, får inga som helst bidrag från vare sig stat eller kommun för vår verksamhet utan är helt beroende av gåvor, därför tar vi förutom medlemsavgiften tacksamt också in gåvor. Anledningen till att vi inte får statsbidrag är att vi är en av de minsta Ortodoxa kyrkorna i Sverige till antalet medlemmar (man skall vara fler än 3000), men inte till verksamhet. Detta innebär också att våra präster inte uppbär lön för sin verksamhet utan arbetar helt ideellt.

"Stån fasta och hållen eder vid traditionerna som I haven mottagit av oss" (2 Thess 2:15). Arti klarna som publicerar här är tänkta att vägleda en Ortodoxt kristen i hur man utvecklar ett ortodoxt phronema eller medvetande. En kristen måste inte bara vara ortodox (d.v.s. bekänna rätt lära eller lovsång) utan också utöva orthopraxi (rätt levnadssätt eller praxis) för att tron skall leda, genom Guds nåd, till theosis (gudomliggörelse), som är Guds mål med människan ("Gud blev människa, för att människan skulle bli Gud"). Att utveckla ett sådant medvetande är en nödvändig process, där ingenting i vårt liv får vara oviktigt. De Heliga Fäderna lär oss klart att en sann kristen skiljer sig från andra både till det yttre och inre, det ena påverkande det andra. Sålunda lär oss den Helige Makarios den Store: "Kristna har en annorlunda värld, annan mat, andra kläder, andra nöjen, annan gemenskap och ett annat sätt att tänka" (Homilia V, 20) än icke Ortodoxa, därför att den kristne "förnyar sitt sinne och stillar tankar genom kärlek och himmelsk hängivenhet till Herren" då den Ortodoxe följer Kyrkans tradition. Vår uppgift som Ortodoxa är att vara lydiga denna tradition. "Stån fasta och hållen eder vid traditionerna som I haven mottagit av oss" (2 Thess 2:15) är en biblisk uppmaning. Respekt för traditionen och traditionell ortopraxia må i slutändan, genom Guds nåd, frälsa våra själar. I både Kristi ord och fädernas vittnesbörd får vi lära oss att de största av synder utplånas av de till synes minsta dygder. Kyrkan anvisar en "ordination" för den sjuka själen. När Guds nåd möter oss i vårt inre kommer också vårt yttre levnadssätt att förändras och förvandlas. När vårt yttre förändras, som t.ex. när vi följer Kyrkans fastetradition, påverkas också vårt inre, så att vi allt mer påverkas av den röst som talar till oss i vårt hjärta. Genom att läsa om och försöka imitera våra heliga fäder, som gått helgelsens väg före oss (i den nedskrivna eller inte nedskrivna kyrkliga traditionen) påverkas både vårt yttre och inre sammanlänkat och det är därför vi i ödmjukhet och efter bästa förmåga, då Guds nåd möter oss i våra strävanden, imiterar traditionell orthopraxia. Vi rekommenderar starkt, så att ovanstående inte missuppfattas, att man besöker följande sidor "Acquiring an Orthodox mindset" och "Living an Orthodox Life" . Dessa länkar är på engelska och hämtade från www.orthodoxinfo.com där det finns mycket nyttigt att läsa. ​ Frågor och svar om ett Ortodoxt levnadssätt Förberedelse för den Heliga Nattvarden Råd inför bikt Biktens Mysterium ​ Fastan: fastans sanna natur Stora fastans pilgrimsfärd Fasterecept Världens frestelser: Intervju med Metropolit Kyprianos av Oropos av Fili Ditt kors och Kristi Kors. Helige Ignatios Brianchaninov Min mor: En berättelse om en from kvinnas djupa andliga liv i världen. Myrrabärerskornas söndag -alla kvinnors festdag Ortodox attityd till kritik och negativism. En nyttig läsning från en nutida geronda (starets) från det Heliga Berget Athos. Hur kan vi deltaga i den Gudomliga liturgin? En kortfattad förklaring om vad som sker i den Ortodoxa liturgin för att bättre kunna följa med i den. Helgonens liv i vårt andliga liv Ortodoxt kristet klosterliv "Ett gott ord och dess helande kraft", ett föredrag vid Metropolit Kyprianos namnsdagsfirande år 2003 Tre munkar - en novell av Leo Tolstoj med kort introduktion om författaren. Nu för första gången sedan 1887 på svenska av Fader Anders Åkerström Var uppmärksam på korstecknet! Hur vi bör mottaga den Heliga Nattvarden Vi klär upp oss för att möta vår himmelske Konung!

Överst på sidan Tradition och Bibel Helige Treenigheten Gud Fader Jesus Kristus Helige Ande Mysterierna Kyrkan Kristi efterföljelse Guds Moder Helgon Ikoner Bön för döda Ortodox V i kallas Ortodoxa kristna, därför att vi hör till den Ortodoxa kyrkan. Ortodox är ett grekiskt ord och betyder rätt troende. Den Ortodoxa kyrkan är den ursprungliga Kyrkan, som grundades av Kristus själv. Den kallas också apostolisk, därför att Jesu egna lärjungar, Hans apostlar, gav den en fast ordning. I den Ortodoxa kyrkan har apostlarnas muntliga och skriftliga undervisning bevarats och kommer att bevaras oförändrad i alla tider. Den Ortodoxa kyrkan leds av biskopar. Kristus utvalde apostlarna. Apostlarna utvalde och handpålade sedan ledare för kyrkan, vilka kunde hjälpa och ersätta dem själva. De kallades biskopar. Dessa biskopar tillsatte i sin tur nya biskopar. På så sätt har den apostoliska ledningen genom handpåläggning bevarats i en obruten kedja inom kyrkan. Kyrkan kallas även katolsk eller allmännelig. Det betyder att den sträcker sig över hela världen och når alla människor. Till skillnad från den romersk-katolska kyrkan, som har påven till överhuvud och även i annat skiljer sig från den ursprungliga kyrkan, kallas den Ortodoxa kyrkan ibland den östra eller felaktigt den grekisk-katolska. Tradition och Bibel Helige Treenigheten Tradition och Bibel D en av Gud uppenbarade sanningen fasthålls av den heliga Traditionen och den heliga Skrift. I den heliga Traditionen bevaras det som fromma män och kvinnor fått från Gud och givit vidare till kyrkan i tal och levnad. I den heliga Skriften bevaras de Guds ord som skrivits ned av heliga apostlar och profeter under inverkan av den Helige Ande. Den heliga Traditionen är äldre än den heliga Skriften. Enklast och bäst lär vi oss den rätta kristna tron i Trosbekännelsen. Den utformades av de heliga kyrkofäderna på de första allmännelig kyrkomötena. Endast i den Ortodoxa kyrkan har trosbekännelsen bevarats oförändrad i sin rena form. Gud Fader Jesus Kristus Helige Ande I trosbekännelsen utsäger vi vår tro på Gud, som är en till sitt väsen, men har tre personer, Gud Fadern, Gud Sonen, Gud den Helige Ande. Därför kallas Han även den heliga Treenigheten. Vidare bekänner vi oss vara medlemmar i den apostoliska Kyrkan, till vilken vi förenats genom dopet. ​ ​ Slutligen bekänner vi att målet för detta liv på jorden är det eviga livet i Guds rike, dit vi kommer efter de dödas uppståndelse och den yttersta domen. D en allsmäktige Gud är vår himmelske Fader. Han har skapat allting, både det synliga och det osynliga. Till den osynliga världen hör änglarna. Dem skapade Gud allra först. Änglarna är andeväsen, Guds sändebud, som inverkar på människorna och hela folkgrupper enligt Guds heliga vilja. Varje människa har en skyddsängel, som beskyddar henne, hjälper henne och inger henne goda tankar. Alla änglar skapades goda. Men en del av dem använde sin fria vilja till att i högmod uppresa sig mot Guds vilja. Därför föll de djupt ner och blev onda. De onda andarna försöker ständigt locka människan till sig, bort från Gud. Efter den osynliga världen skapade Gud den synliga världen och människan efter sin avbild, alltså med fri vilja. Och fastän människan föll för den ondes frestelse, så övergav Gud henne ändå inte, utan ville hjälpa henne upp igen. G ud sände till jorden sin enfödde Son, vår Herre Jesus Kristus som genom den Helige Ande föddes av Jungfru Maria. Han gav oss sitt Evangelium, det glada budskapet om frälsning och om Guds rike. Han offrade sig frivilligt på korset för att försona människan med Gud. Han uppstod från de döda, besegrade djävulen och döden, och lät också oss uppstå från döden. Han for upp till himmelen och öppnade åter himmelrikets port, som varit stängd för oss av synden. D en första pingstdagen nedsände Jesus den Helige Ande till sina lärjungar. Den Helige Ande förenar oss med Kristus, så som man fäster en gren vid ett träd. Den inympade grenen suger livssaft från trädet och börjar leva ett gemensamt liv med detta. Lika får den som förenas med Kristus sin livskraft från Honom och börjar leva Hans eviga liv. Mysterierna Kyrkan D en Helige Andes nåd eller Guds kraft får vi del av i de Heliga Mysterierna eller sakramentena, som Jesus Kristus själv givit oss. De främsta är 7 och nödvändiga för vår frälsning: 1) I dopet renas människan från synderna, föds till ett nytt, andlig liv och blir en kristen. 2) I myrrasmörjelsen får den döpte den Helige Andes kraft att motstå frestelserna och att leva det nya livet i Kyrkans gemenskap. Myrrasmörjelsen sker normalt i anslutning till dopet. 3) I Herrens Heliga Nattvard tar den kristna del av Kristi kött och blod, förenas med Honom till kropp och själ och får därigenom del av det eviga livet. 4) I botens eller syndaförlåtelsens mysterium får den som med uppriktig ånger bekänner sina synder för biktfadern genom honom förlåtelse, av Kristus själv. 5) I prästvigningen får en därtill utsedd man av den Helige Ande genom handpåläggning av en biskop, rättighet att förrätta mysterierna och att sköta församlingen. 6) I äktenskapets mysterium vigs en man och en kvinna av Kristus själv till ett gemensamt liv i gudsefterföljelse. 7) I oljesmörjelsen gives en sjuk Guds kraft att åter bli frisk till ande och kropp. Dop sker med fullständig nedsänkning. Ett bord ställt framför ikonostasen förberett för vigsel. F rälsningens medel, mysterierna, förvaltas av Kyrkan. Därför måste den som vill bli frälst från synden och mörkret höra till Kristi kyrka. Kyrkan är en, ty den har en enda grund och ett enda huvud, Jesus Kristus. De särskilda lemmarna förenas av kärleken. Kyrkan är helig, ty den är Kristi heliga kropp, och den Helige Ande bor i den. Kyrkan är allmännelig, eller katolsk, ty den sträcker sig över hela världen. De som flyttat bort från det jordiska livet har inte upphört att vara medlemmar i Kyrkan. De har endast överflyttat från Kyrkans synliga jordiska del, till dess osynliga himmelska del. Kristi efterföljelse F ör varje medlem i Kyrkan, som vill få del av det eviga livet, är Kristi efterföljelse nödvändig. Att följa efter Kristus betyder, att med fast tro på Honom som vår Frälsare och med Honom som högsta exempel, aldrig tveka att göra Hans vilja, försaka sig själv, otröttligt kämpa mot de onda böjelserna och ständigt göra bättring. Ingenting av detta kan man göra utan hjälp av Guds nåd. Av kärlek till oss lät Kristus frivilligt korsfästa sig; det var Hans stora kärleksverk. Därför bör vi visa vår kärlek till Honom och vår vilja att följa Hans bud genom kärleksverk till våra medmänniskor. Därvid får vi inte sky att offra vår egen trevnad, våra egna önskningar, och slutligen vårt eget liv. Inte heller detta kan göras utan hjälp och kraft från Kristus själv. Genom bönen står vi i ständig förbindelse med Kristus. I bönen lovprisar vi Guds fullkomlighet, tackar Honom för Hans stora godhet och ber Honom om hjälp i våra andliga och kroppsliga behov. Utan bön kan vi inte lära känna Gud. Till den inre bönen sluter sig den yttre, ty Gud har skapat oss med både själ och kropp. Därför ber vi inte bara med tanken utan samtidigt med ord och rörelser och gärningar. Korstecknet är de kristnas heliga tecken. När vi gör korstecknet minns vi den Korsfäste och uttrycker vår vilja att överlämna oss åt Honom. Också bugningarna hör till bönen. Ibland böjer man bara på huvudet, ibland på överkroppen, och ibland bugar man sig ända till marken (prostration). Guds Moder Theotokos V i tror att Jesus Kristus avlades av den Helige Anden och föddes av Jungfru Maria. ​ I Ortodoxa gudstjänster benämns Jesu mor med hennes fullständiga titel: ” vår allraheligaste, allrarenaste, mest välsignade och härliga Härskarinna Maria, Theotokos, och ständig Jungfru”. Häri ingår de tre viktigaste epiteten som används av vår Kyrka: Theotokos (Gudaföderska), som hon tilldelades vid det tredje ekumeniska konciliet, det andra ”ständig jungfru” som gavs henne vid det femte ekumeniska konciliet, och som visar att hon var jungfru före, under och efter Jesu födelse, och ”den allraheligaste”, eftersom hon bland alla Guds varelser är det främsta exemplet på samverkan mellan den gudomliga avsikten och den mänskliga friheten. Av dessa tre är benämningen Theotokos den allra viktigaste eftersom den ger oss nyckeln till vår vördnad. Vi hedrar Jungfru Maria därför att hon är modern till vår Gud. Vi vördar henne inte som något i sig själv, utan på grund av hennes förhållande till Kristus. Ju högre vi värderar Guds Moder desto starkare blir vårt medvetande om hennes Sons höghet, för det är just på grund av Sonen som vi vördar Modern. ​ Liksom den övriga mänskligheten undergick Guds Moder den fysiska döden, men i hennes fall har kroppens uppståndelse föregripits: efter döden ”upptogs” hennes kropp i himlen och hennes grav befanns vara tom. Hon har gått vidare, förbi död och dom, och lever redan nu i den tillkommande tidsåldern. Guds Moder Helgon D et finns människor som offrat hela sitt liv åt att följa Kristus. En del av dem har utvalts av Gud till kyrkans Heliga eller helgon. Främst av dem är naturligtvis Jesu mor, vår allraheligaste Guds Moder och Jungfru Maria, som vi kallar Theotokos (Gudaföderska). Till de heliga hör också profeterna, apostlarna, kyrkofäderna, martyrerna, bekännarna, helbrägdagörarna och många eremiter och munkar, som har dragit sig bort till kloster och ökentrakter för att helt få ägna sig åt bön och kamp mot det onda. De heligas förböner är starka redan medan de lever på jorden, men då de efter döden överflyttas till himmelen, blir de ännu starkare. Därför ärar och hyllar vi dem och ber dem om förböner och hjälp i våra egna böner. Den nåd, som Gud låtit dem få del av, berör hela människan, både själen och kroppen. Därför är också deras jordiska rester eller reliker heliga. Vidare vördar vi bilder av Kristus, Guds Moder, änglar och heliga människor. De kallas ikoner och vi håller dem i våra hem som ett tecken på att vi alltid tar emot de heliga sändebud som Gud har sänt oss. Framför dem ber vi. De är synliga bilder av Guds osynliga nåd och ständiga, osynliga närvaro. Därför är ikonerna heliga. Ikoner I konerna en integrerad och självklar del av den Ortodoxa gudstjänsten. Vi tänder ljus framför dem, gör korstecknet och kysser dem. Vördnaden vi visar för ikonen är ingen avgudadyrkan. Vi tillber den inte utan visar just vördnad eller håller den i ära. Inte för färgen och träet, utan den vördnad vi visar för ikonen vidareförmedlas till den person som ikonen föreställer, säger Kyrkans heliga fäder. I och med att Gud sände sin Son till jorden som människa, så blev det möjligt att se Honom och också att avbilda Honom på ikoner. Ikoner Bön för döda Vi ber också för de döda. B önerna för de döda förenar oss med dem som vi älskar här på jorden. Kärleken dör aldrig. På samma som bönen till änglarna och de heliga, så förenar också bönen för de döda den jordiska delen av Kyrkan med den himmelska. I Kristi ljus och kärlek förenas allt till en enda stor enhet - Kristus själv, Hans heliga Kyrka.

biskopar Den gammalkalendariska rörelsen Bekännelse av tron av den Sant Ortodoxt kristne (Arabic , English ) Den sanna Ortodoxa kyrkans motstånd mot ekumenikens heresi -dogmatiska och kanoniska frågor (på engelska ; den finns även på arabiska ) Истинная Православная Церковь пред лицом ереси экуменизма: Догматические и канонические вопросы (Russian) ИСТИНСКИ ПРАВОСЛАВНА ЦРКВА И ЈЕРЕС ЕКУМЕНИЗМА Догматска и канонска питања (Serbian) Adevărata Biserică Ortodoxă și erezia Ecumenismului Teme dogmatice și canonice (Romanian) Den kyrkliga unionen mellan den Heliga Motståndssynoden och de Sanna Ortodoxt kristna i Grekland, anmärkningar, oro och lösningen. Bytet av kalender 1924 och e k umenikens heresi, finns även på arabiska För fler artiklar om vår ecklesiologi, se: www.hsir.org/Theology_en/Ecclesiology.html

Den Ortodoxa kyrkan är en grupp eller en federation av lokala kyrkor som alla gör exklusivt anspråk på att tillsammans ensamt föra vidare det som "Herren gav, apostlarna predikade och fäderna bevarade" (den Helige Athanasios). Kyrkorna delar samma gudstjänst, andliga liv och kyrkorätt. Var och en av dessa utövar sin andliga och administrativa myndighet inom sina bestämda gränser. På ca. 150 miljoner ortodoxa trosbekännare finns ca 20 sådana lokala grupper. Under historiens gång har flera grupper lämnat den Ortodoxa kyrkan på grund av olika teologiska kontroverser. Den första stora schismen ägde rum vid kyrkomötet i Kalcedon 451, där en grupp inte erkände konciliebesluten om Kristi två naturer. Denna schism från den Ortodoxa kyrkan har skapat de så kallade Österländska kyrkorna. Den största gruppen som finns representerad i Sverige från dem är den Syrisk-ortodoxa kyrkan med ca 25.000 medlemmar. Den andra stora schismen från den Ortodoxa kyrkan är en process som ägde rum gradvis mellan år 800-1200 när västerlandet med påven i spetsen lämnade gemenskapen med de andra ortodoxa patriarkaten. Denna schism från Kristi Kyrka skapade den Romersk-katolska kyrkan, som i sin tur splittrades på 1500-talet i och med de protestantiska kyrkornas tillkomst. Till Sverige kom den Ortodoxa kyrkan tillbaka på 1600-talet. I och med freden vid Stolbova 1617 gavs ryska handelsmän rätt att utöva sin religion i Sverige. För detta grundades en Ortodox församling i Stockholm. Huvudsakligen är det dock invandringen från ortodoxa länder efter 1960 som gjort att den Ortodoxa kyrkan idag är det tredje största trossamfundet i Sverige. Den största ortodoxa kyrkan i Sverige är den Serbisk-ortodoxa kyrkan (27.000) och den Grekisk-ortodoxa kyrkan (18.000). ​ Läs mer om den Ortodoxa kyrkan här: Kortfattat om ortodox tro Allmänt om Ortodoxa och Österländska kyrkor och begravningssed - en artikel skriven av Fader Anders Åkerström i skriften "Respekt och hänsyn - Olika trossamfunds syn på ceremonier kring dödstillfället" utgiven av begravningsbyrån Fonus.

"Det som Ordet kommunicerar via hörseln visar bilden fram tyst" (Johannes av Damaskus 700-talet) O rdet ikon kommer från grekiskans eikon , vilket betyder bild eller avbild och är en helig bild i den Ortodoxa kyrkan. Bilden uppfattas här inte enbart som illustration till Bibeln och andra texter utan som en del av det heliga budskapet. I Kyrkan möter man ikonen bl.a. i templon (ikonostasen) och i hemmets "vackra hörn", den rumshörna där familjeikonerna är samlade, där oljelampan brinner och där de troende ber sina dagliga böner, tänder ljus och rökelse. I en Ortodox kyrka eller i ett Ortodoxt hem finner man inga skulpturer med religiösa motiv men däremot ikoner, målade bilder. Detta är något för den Ortodoxa kyrka mycket karakteristiskt. lkonerna har ingen motsvarighet hos andra "kristna". Det kännetecknande för ikonografin är ett minimum av detaljer med ett maximum av utryck. I den Ortodoxa kyrkan är ikonerna en integrerad och självklar del av gudstjänsten. Vi tänder ljus framför dem, gör korstecknet och kysser dem. Vördnaden vi visar för ikonen är ingen avgudadyrkan. Vi tillber den inte utan visar just vördnad eller håller den i ära. Inte för färgen och träet, utan den vördnad vi visar för ikonen vidareförmedlas till den person som ikonen föreställer, säger Kyrkans heliga fäder. En ikon är uttryck för helighet i färg och guld. Det är mer än en symbol; det är en helig bild, därför att ikonen inte bara representerar personen som är målad på den; den är också delaktig i den avbildade personens helighet. Personen finns i Himlen, men samtidigt är den närvarande på jorden av Nåd genom ikonen. När vi visar den vördnad får vi del av samma helighet som personen på ikonen befinner sig i. Gamla Testamentet förbjuder avbilder. Då var det inte möjligt att se Gud, men i och med att Ordet blev kött, att Gud sände sin Son att födas som människa, som levde här på jorden, så blev det möjligt att se Honom och också att avbilda Honom på ikoner. Läs mer Några intressanta ikonografiska studier på engelska. Blogg om ikoner på svenska Frågor och svar Den ryska ikonen med ansiktet som kom tillbaka Om du vill köpa en målad eller tryckt ikon till din kyrka eller ditt hem och samtidigt stödja vårt kloster:

نصوص لاهوتية وروحية إن كنيسة المسيحيين الأرثوذكسية الأصيلة في اليونان ترعى بإخلاص اللاهوت المناهض لبدعة المسكونية، وذلك على مستويين في آنٍ معاً: من جهة هي تسلّط الضوء على الانحرافات الكنسية للأرثوذكسيين المسكونيين على المستويين النظري والعملي، ومن جهة أخرى هي تنشر تعليم تقاليد الآباء والمجامع الأرثوذكسية المختصّة بالعلاقة بين البدعة والحقيقة وبين الهراطقة والكنيسة. ​ من هذا المنطلق، ولمنفعة قراءنا من المؤمنين وغيرهم الذين يتقنون اللغة العربية، لقد قمنا بنقل معظم هذه النصوص إلى العربية وتنقيح البعض الآخر من مصادر وُجدت بالعربية أصلاً، وذلك مساهمة في تحقيق هدفنا ألا وهو توعية أكبر عدد ممكن من البشر -- إن كانوا أرثوذكسيون أو غيرهم من الباحثين عن الحقيقة اللاهوتية -- على خطورة الحالة الروحية التي نجدها في العالم اليوم، حيث زوبعة بدعة المسكونية قد اجتاحت جميع ما يسمى بالبطريركيات الأرثوذكسية "القانونية" تمهيداً لتحضير العالم أجمع على قبول المسيح الدجال الآتي في آخر الأزمنة. ​ هذه التوعية تتحقق أولاً، باعتناق وممارسة حياة روحية أرثوذكسية سليمة ركائزها الأساسية هي التواضع والتوبة والطاعة والصوم والصلاة والمشاركة المتكررة بأسرار الكنيسة الخلاصية؛ وثانياً، بقراءة ودراسة النصوص اللاهوتية والروحية التي نضعها هنا (وطبعاً غيرها من كتب ومقالات منشورة سابقاً). هكذا نظام يومي روحي سوف يؤدي بنفس المؤمن ليس فقط إلى تطهرها واستنارتها وولادة محبة المسيح فيها، بل أيضاً إلى المعرفة التي تمكنها من تمييز روح الله من روح العالم وروح الشيطان المتربّص بنا ودحض مكائده جانباً. Introduction in English إكليزيولوجيا بدعة المسكونية حركة التقويم القديم ​تعاليم روحية سير القديسين التقويم الكنسي صلوات وتأملات

Stockholms församling Gudstjäntschema FAQ Kontakt Bli medlem Välkomna till vår församling! Καλῶς ὡρίσατε στὴν Ἐνορία μας! Welcome to our parish! أهلاً و سهلاً بكم في رعيتنا

Ortodoxt levnadssätt 1. Ett Ortodoxt levnadssätt Bikt Jag tycker det är svårt att bikta mig. Jag vet helt enkelt inte vad jag skall säga. Kan Ni ge några råd kring det. Läs svar Fastan Snart börjar den Stora fastan, kan ni inte inför den uppmuntra mig och förklara fastans sanna natur? Läs svar Den Gudomliga Liturgin/ Nattvarden Är det som Ortodoxt kristen nödvändigt att gå i kyrkan varje söndag och hur gör man i så fall om man är sjuk eller har väldigt långt till en kyrka? Läs svar När skall vi prostrera i den Gudomliga Liturgin? Läs svar På vilket sätt skall man förbereda sig för att motta den heliga Nattvarden? Läs svar Om vi vill bära fram bröd i kyrkan, hur går det till? Läs svar Klädsel Varför har kvinnor täckt huvud i era kyrkor; varför bör de inte klippa sitt hår kort och inte ha byxor? Varför ska männen bära skjortor med långa ärmar? Läs svar ​ Varför säger ni att kvinnor alltid skall bära kjol eller klänning och ha långt hår? Läs svar Kristet namn Hur skall man som konvertit göra med ens gamla namn? Läs svar Är mitt namn viktigt i Ortodox tradition? Läs svar Födelsedag Är det fel att fira sin födelsedag som Ortodox? Läs svar Förberedelse för vigsel Jag och min pojkvän skall gifta oss och vi undrar lite grand om vad vi skall tänka på när det gäller planeringen? Läs svar Barn Hur förfar vi med barn i kyrkan? Läs svar 2. Fromma seder Åminna våra döda Hur skall vi åminna våra döda och vilket bröd skall vi baka? Läs svar Kyssandet Jag har funderat mycket över kyssandet i vår kyrka och skulle vilja ha svar på några olika frågor. Läs svar Hur vi hälsar en präst Hur beter man sig då man skall hälsa på en Ortodox präst? Läs svar Vassilopita Vad är Vassilopita? Läs svar (med recept !) 3. Tro Kyrkomöten Kan Ni kortfattat beskriva den ortodoxa kyrkans syn på koncilier (kyrkomöten) och berätta om de sju största. Läs svar Trobekännelsen Jag har två frågor som gäller översättningen av den Niceno-konstantinopolitanska trosbekännelsen: 1) Varför använder ni formuleringen "och tagit mandom genom den Helige Ande av Jungfru Maria..." och inte "och har tagit mandom av den Helige Ande och Jungfru Maria" som jag har sett i engelska översättningar och i en ny svensk av trosbekännelsen? 2) Varför använder ni de instuckna orden "på Honom" i formuleringen "som utgår av Fadern, på Honom som tillika med Fadern..." i er bönbok? Läs svar Ett dop Jag har hört talas om att Ni döper om personer som vill konvertera till den Ortodoxa kyrkan från ett annat kristet samfund. Detta är för mig obegripligt. Både den Heliga Skrift och vår trosbekännelse talar ju om att det finns ETT dop. Läs svar Theotokos Jag har märkt att när prästen (diakonen) utropar: "Ihågkommande vår allraheligaste…" i böneföljderna sjunger kören "Allraheligaste Gudaföderska, fräls oss". Detta tycker jag låter konstigt, borde det inte vara: "Allraheligaste Gudaföderska, bed för oss". Inte tror vi väl att Gudaföderskan är en Frälsare? Det finns ju bara en Frälsare och det är Guds son, Jesus Kristus. Läs svar 4. Liturgiskt språk Jag har märkt att Ni ändrat den invanda formuleringen i den Gudomliga liturgins begynnelse "Välsignad vare Faderns och Sonens och den Helige Andes rike, nu och alltid och i evigheternas evighet" till "Välsignat är …". Vad beror det på? Läs svar Ganska ofta i era översättningar så förekommer beteckningen LXX respektive hebr, vad betyder det? Läs svar Ibland har jag sett att ni använder namnet ”Gudaföderskans avsomnande” på kapellet i Uppsala. Jag har sett en artikel av Gunnel Vallqvist där hon kallar termen ”Gudaföderska” för oskön. Kan ni kommentera detta? Läs svar 5. Ikoner Jag undrar om man kan använda sig av modern teknik när man målar en traditionell ikon. Jag har sett ikoner målade av gammalkalendariker som är målade med akrylfärg och inte traditionell äggtempera. Om man i andra sammanhang hävdar att det yttre, som t.ex. den gamla kalendern eller vår klädsel, är så viktig, hur kommer det sig då att man tillåter innovationer inom ikonmåleriet? Läs svar Jag har sett att en återförsäljare av ikoner här i Sverige brukar referera till att ikoner "skrivs" och inte målas. Kan Ni förklara detta? Skall jag säga att en ikon är "skriven" av den eller den ikonmålaren istället för "målad"? Läs svar 6. Diverse Många i Sverige har under hösten upprörts av Ecce homo utställning i Uppsala domkyrka (tillhörande den Svenska kyrkan) och kommenterat den. I debatten har de flesta samfund i Sverige svarat officiellt eller inofficiellt, t.o.m. islams företrädare har gett sig in i debatten. Det som förvånar mig är att Ni ortodoxa har stått utanför allt detta. Den enda Österländska kyrka som sagt något är den Syrianska kyrkan. Så nu undrar jag, varför har Ni varit så tysta och vad tycker Ni egentligen? Läs svar Fromma seder

Biskop Johannes av Makarioupolis (+ 2020) Grundare av missionen i Sverige Fader Johannes Aspudden 1978 Met. Kyprianos' första besök 1984 Kyrkkaffe i Rågsved1988 Rågsved 1992 1994 Konsekration av kyrkan i Vårberg1998 Konsekration till biskop 2000 Konsekration till biskop 2000 Vårberg 2000 Besök i Grekland Met. Kyprianos konsekration till biskop 2007 2011 2012 Begravning juli 2020 Begravning 2020 Biskop Johannes Deurloo föddes den 31 januari 1930 nära Rotterdam i Nederländerna. Hans föräldrar var bönder och tillhörde den reformerta kyrkan. När Biskop Johannes gick i grundskolans högstadium konverterade han till den Romersk-katolska kyrkan mot sina föräldrars vilja och anslöt sig så småningom till Franciskanerklostret i Weert Limburg i en ålder av nitton år 1949. Vid klostret slutförde han de teologiska studier han anmodats och gick även igenom ett treårigt program i konstvetenskap genom Écoles des Beaux-Arts i Paris. Han tog så småningom ett certifikat i konstrestaurering. Genom sina konststudier kom han i kontakt med ikonografin och blev intresserad av den Ortodoxa kyrkan. Efter en kris i tron i samband med det Andra Vatikankonciliet lämnade han den romersk-katolska tron och flyttade 1965 till Sverige, där han så småningom gifte sig med Monica Johannesson. Tillsammans fick de två barn, Anders (Lukas) och Cecilia, och 1973 konverterade hela familjen till den Ortodoxa kyrkan. 1976 vigdes Biskop Johannes till diakon av Metropolit Irinei, som då tillhörde den "Fria Serbiska kyrkan", som nu är återförenad med det Serbiska patriarkatet. 1977 upphöjde Metropolit Irinei honom till Presbyter och gav honom i uppdrag att betjäna de serbiska församlingarna i Stockholm och Malmö. 1978 grundade han Heliga Konstantin och Helena ortodoxa församling i Stockholm, först i en lokal i Aspudden, sedan i Rågsved, sedan Sätra för att slutligen bygga en kyrka åt församlingen i mitten av 1990-talet i Vårberg. 1985 då Biskop Johannes var bekymrad över den serbiska kyrkans ekumeniska aktivitet och vissa pastorala problem vädjade han att bli mottagen av Metropolit Kyprianos av Oropos och Fili som tillhörde den del av den Grekisk-ortodoxa kyrkan som följer den s.k. gamla kalendern. 1990 tilldelades Biskop Johannes en Theol. Lic. av Center of Traditionalist Orthodox Studies, Etna (USA) för uppsatsen ”History and Idea of the Holy Icon in the Orthodox Church”. 1988 gick Biskop Johannes dotter Cecilia i kloster tillägnat St. Elizabeth, the Grand Duchess of Russia i Etna (USA) och är nu schemanunna under namnet Justina. Alldeles före Biskop Johannes fru Matushka Monica insomnade i början av 1999 vigdes hon till det stora schemat under namnet Parthenia. Biskop Johannes själv tonsurerades till munk den 2 maj 1999. Fyra dagar senare upphöjdes han till Arkimandrit. På söndagen före den Stora och Heliga Fastan den 12 mars 2000 konsekrerades han till titulärbiskop av Makaroupolis i de Heliga Kyprianos och Justina kloster, Fili (Athen) Grekland. Under hösten 2010 råkade Biskop Johannes ut för en olycka, skadade sin rygg allvarligt och hade därefter allt svårare att kunna celebrera gudstjänster. I februari 2014 vigdes han till det Stora schemat och drog sig så tillbaka som aktiv biskop. Trots sin sjukdom, som gjort att han mestadels varit sängliggande i tio år, har han under de åren varit en stor tröst och ett starkt stöd för församlingsbor och andra ortodoxa som frekvent besökt honom. Han insomnade stilla lördagen den 5/18 juli då vi firar den Heliga Elisabet, Storfurstinnan av Ryssland, i sitt rum intill den ortodoxa kyrka han själv byggt i Vårberg och begravdes på tisdagen 8/21 juli, tre dagar senare, alldeles bakom altarområdet utanför sin kyrka, enligt ortodox sed för biskopsbegravningar. Begravningen celebrerades av Metropolit Kyprianos av Oropos och Fili, Stockholms stifts ställföreträdande biskop, samt Biskop Ambrosios av Methonis som gjort stora insatser för att stötta den svenska missionen i vårt stift, tillsammans med församlingens prästerskap. Biskoparna kom från Grekland med det första direktgående flygplanet sedan Coronakrisen utbröt. Biskop Johannes är mest känd i en vidare krets i Sverige för sina ikonmålarkurser som han, med stor iver och flitighet, höll på många platser i Sverige från 1970-talet fram till olyckan 2010 och för sina målade ikoner som finns i många svenska kyrkor och församlingshem. Biskop Johannes får räknas som en av pionjärerna i Sverige med att föra traditionell ortodox ikonografi till den popularitet den har i dag i alla kristna trossamfund. Evig åminnelse! ​ En dokumentärfilm om Biskop Johannes i sju delar.

metropolit kyprianos av oropos och fili Locum tenens för Biskopssätet Stockholm Heliga Kyprianos och Justinas kloster Metropolis av Oropos och Fili, Grekland ​ När Metropoliten inte är i Sverige svarar Fader Anders Åkerström för administration och på frågor: info@ortodoxakyrkan.se

Förste hierark och ordförande: +Kallinikos av Athen och hela Grekland Metropoliter: +Gerοntios av Pireus och Salamis +Chrysostomos av Attika och Boiotia +Gregorios av Thessaloniki +Photios av Demetrias +Moses av Toronto +Demetrios av Amerika +Kyprianos av Oropos och Fili (locum tenens för Biskopssätet Stockholm och Georgien) +Ambrosios av Philippi +Klemes av Larisa and Platamon (locum tenens för stiftet Tjeckien, Slovakien och Polen) +Ambrosios, Biskop av Methoni (locum tenens för stiftet Alania, Richmond och de Brittiska öarna, Kenya och Kongo) Biskopar: +Auxentios av Photike, biskop av Etna och Portland +Christodoulos av Theoupolis (hjälpbiskop till Metropoliten av Amerika) +Maximus av Pelagonia +Daniel av Nikopolis [Jakarta] +Kallinikos av Talantion [Aten] + Benedikt av Astoria [Amerika] ​ Pensionerade biskopar: +Pavlos, Metropolit av Amerika +Chrysostomos, Biskop av Christianoupolis (Grekland) +Sergius, Biskop av Portland ..................................... Synodens hemsida: www.ecclesiagoc.gr Hemsida för stiftet Oropos och Fili samt mission: www.imoph.org ​

”Helgonen är de som uppvisar i sig själva en sådan höjd av rättfärdighet och är så till den grad fyllda utav Guds Nåd att den flödar över från dem och bevattnar alla dem runt omkring dem.” -Den helige Johannes Maximovitch Det finns människor som offrat hela sitt liv åt att följa Kristus. En del av dem har utvalts av Gud till Kyrkans Heliga eller helgon. Främst av dem är naturligtvis Jesu mor, vår allraheligaste Theotokos (Gudaföderska) och Jungfru Maria. Till de heliga hör också profeterna, apostlarna, kyrkofäderna, martyrerna, bekännarna, helbrägdagörarna och många eremiter och munkar, som har dragit sig bort till kloster och ökentrakter för att helt få ägna sig åt bön och kamp mot det onda. De heligas förböner är starka redan medan de lever på jorden, men då de efter döden överflyttas till himmelen, blir de ännu starkare. Därför ärar och hyllar vi dem och ber om förböner och hjälp i våra egna böner. Den nåd, som Gud låtit dem få del av, berör hela människan, både själen och kroppen. Därför är även deras jordiska rester eller reliker heliga. Vidare vördar vi bilder av Kristus, Theotokos, änglar och heliga människor. De kallas ikoner och vi håller dem i våra hem som ett tecken på att vi alltid tar emot de heliga sändebud som Gud har sänt oss. Framför dem ber vi. De är synliga bilder av Guds osynliga nåd och ständiga, osynliga närvaro. Därför är ikonerna heliga. Läs vidare om olika helgon nedan. Helgonens liv i vårt and liga liv. Nordens kristnande och ikonen Synaxis av Nordens helgon Helige Chrysostomos den nye bekännaren Helige Hieronymos av Acharnai, Attika Heliga Maria av Egypten. Den heliga Kristina Den helige Sigfrid Den helige Olav Den heliga Philothei Den heliga Philothei (kort) Den helige Georgios Rättfärdiga Ester: Drottningen som räddade sitt folk En prinsessa möter sin Skyddsängel Ur Synaxarion för Bebådelsen tillika en homilia av Helige Ambrosios. Den helige Glicherie av Rumänien och de rumänska gammalkalendarikernas historia. Reseberättelse från vår svenska pilgrimsfärd till glorifieringen av den helige Glicherie av Rumänien 1999. En pilgrimsfärd: Heli ge Eskil och Heliga Anna av Novgorod En pilgrimsfärd: Helige David av Munktorp En pilgrimsfärd: Helige Sven av Arboga En pilgrimsfärd: Helige Botvid En pilgrimsfärd: I Helige Stenfinns fotspår i Hälsingland Om Theotokos´avsomnand e och om festens ikon. Heliga Konstantin och Helena Helige apostlalike Konstantin: hans vision och vårt ansvar Metropolitan Kyprianos av Oropos och Fili De heliga kejserliga martyrerna av Ryssland. Ortodoxa helgon för vår tid när allt fler svävar på målet om vad kyrkan står för. Martyrerna på Athos, den Helige Antonius, Romaren och den Helige Makarius, Romaren Fler helgons liv

​Helgons liv med bilder för barn och vuxna. Den heliga Kristina Den helige Sigfrid Den helige Olav Den heliga Philothei (fullständiga liv) Den heliga Philothei (500-årsjubileum) Den helige Georgios Berättelsen om drottning Ester "Lärdom frälser ingen, men det gör däremot lydnad och ödmjukhet." ​ (Schemamunken Archip, Glinsk Paterikon, ) Det finns alltid en frestelse att sätta ett likhetstecken mellan teologisk lärdom och frälsning. En professor i teologi vid ett universitet kan lika mycket gå miste om frälsningen som vilken lekman som helst. En människa kan ha kunskap utan att känna kyrkans lära eller dogmer och en människa kan känna alla dogmer och bejaka dem utan att ha kunskap. Den Ortodoxa kyrkan förstår dessutom inte begreppet teolog på samma sätt som man ofta kan erfara i västerlandet. För den ortodoxt kristne är en teolog en person som "känner" Gud, dvs. kan skåda och uppleva innehållet i sin teologi. Att känna Gud kan endast den som börjat rena sitt hjärta, dvs den som kommit en bra bit på vägen till gudomliggörelse, theosis. Helgonen, strikt sätt, är de enda som den Ortodoxa kyrkan räknar som verkliga teologer. Vår Herre säger själv i saligprisningarna: "Saliga äro de renhjärtade, ty de skola se Gud." Här nedan finns en rad "teologiska" artiklar som kan vara av allmänt intresse. Vi måste dock alltid hålla i minnet vad som är viktigt för vår frälsning. Lärdom, ett västligt intresse för "teologi" och dispyter är i sanning inte det. Om människans natur. Hur förvärvar vi kunskap om Gud -om den Ortodoxa teologins grund. Jag tror på Jesus Kristus... -apropå Hammardebatten av Fader Anders Åkerström Översättningsproblematik och Bibel 2000. En debattartikel av Fader Anders Åkerström Den kristnes mål -förvärvandet av den Helige Ande Artikel om Ortodox andlighet Recension av Biskop Kallistos Wares bok "Den Ortodoxa kyrkan" - från hök till duva. Biskopens roll i den Ortodoxa kyrkan. The OEcumenical Synods: En artikel på engelska om den Ortodoxa kyrkans teologi om det ekumeniska konciliet: Insändare till Ortodox Tidning om konciliers auktoritet . Om Filioque. Recession av Gösta Hallonstens bok Östkyrkor i Sverige. Recensionen är hämtad ur den amerikanska tidskriften Orthodox Tradition. Den finns också i en svensk version i Svensk Pastoraltidskrift (SPT) årgång 1993 sid. 633-34 St Photios Ortodox Theological Seminary Explore

"Den som gör motstånd för att försvara sanningen” kämpar den goda kampen för ”Ortodoxt och Gud behagligt motstånd” och på grund av detta erkänns alla vara ”Bekännare” som ”gör motstånd mot heresi och kämpar för Ortodoxi”. (Helige Theodoros Studiten, Patrologia Graeca, Vol. XCIX, cols 1064C, 1045D och 1177C") Den Ortodoxa kyrkan tror på vad Trosbekännelsen bekänner: "Jag tror...på en enda, helig allmännelig och apostolisk kyrka". Detta innebär att vi tror att det endast finns EN kyrka, som andra kristna grupper splittrat sig från genom tidernas lopp. Den första stora splittringen var på 400-talet då de så kallade Österländska kyrkorna bröt sig ur. Och den andra stora splittringen var en process från 800-talet till 1200-talet då den Romersk-katolska kyrkan bröt sig ur. Den Ortodoxa kyrkan tror vidare att Guds Nåd inte kan finnas utanför hennes gränser. Detta innebär att vi bestämt tillbakavisar den så kallade "gren-teorin", som menar att alla kyrkor och samfund är likt grenar i ett och samma träd, Kristi kropp. Denna sanning har den Ryska Utlandskyrkan valt att klargöra genom ett tillägg till Synodikon som läses upp på Ortodoxins söndag (den första söndagen i Stora Fastan): Mot dem som attackera Kristi Kyrka genom att lära ut att Kristi Kyrka är delad uti så kallade "grenar" som skilja sig i lära och liv, eller att Kyrkan icke existerar synligt, utan kommer att formeras i framtiden då alla "grenar" eller sekter eller samfund, och även religioner, kommer att förenas i en enda kropp; och som icke särskiljer Kyrkans prästerskap och Mysterier från heretikernas, utan säger att heretikernas dop och eukaristi är verkningsbart för frälsningen; därför, mot dem som medvetet har gemenskap med dessa tidigare namngivna heretiker, eller som pläderar, sprider ut eller försvarar deras heretiska ekumenism under täckmanteln broderlig kärlek eller den påstådda föreningen av separerade kristna, Anathema! Detta innebär konkret att vi är mycket tveksamt inställda till den s.k. ekumeniska rörelsen. "Kyrkornas återförening" kan för en ortodoxt kristen trosbekännare endast innebära konversion till den Ortodoxa kyrkan och vad det sedan innebär. Sedan 1960 har dock ett stort antal ortodoxa kyrkoledare deltagit i den ekumeniska rörelsen och initierat ett nytt otraditionellt förhållningssätt. Vår synod har ställt sig kritisk till detta, liksom Ortodoxins hjärta Agion Oros (det heliga Berget) Athos, och har av denna anledning tagit avstånd från dem. Här nedan följer några artiklar om vår synods kritik och ställningstagande gentemot de Ortodoxa som kompromissar med vår heliga tro. ​ ​ Bytet av kalender 1924 och ekumenikens heresi , finns även på arabiska Liturgical Ecumenism: A Propaedeutic to the True Nature of the Great Synod of 2016 Ecumenism in the Homestretch and the Orthodox Witness of a Contemporary Saint and Confessor (Synodal Gathering, Sunday of Orthodoxy, 2015) The Eternal Boundaries of Orthodoxy and the “New Ecclesiology” of the Ecumenists (Sunday of Orthodoxy, 2015) Journey to the “Holy and Great Synod” Resolution: Genuine Orthodoxy in View of the Challenge of 2016 (Third Clergy Synaxis, Fili, Athens, Tuesday, November 5/18, 2014) Genuine Orthodoxy in View of the Challenge of 2016 Den Ryska utlandskyrkan kapitulerar - och vad har hänt 2006? Ortodoxa helgon för vår tid när allt fler svävar på målet om vad kyrkan står för. Martyrerna på Athos, den Helige Antonius, Romaren och den Helige Makarius, Romaren Helgonförklaringen av Helige Chrysostomos den nye bekännaren, den grekiska gammalkalendariska rörelsens "fader" ​ ​"Kanonicitet" Kyrkans gränser – en nödvändig kommentar till Kristi förklarings församlingsblad Fem klargörande citat om den missbrukade termen "kanonisk". "Ingen term är så ofta använd -och missbrukad- bland Ortodoxa som termen kanonisk" skrev Fader Alexander Schmemann. Nedan återfinns en artikel på engelska skriven av Fäderna vid Helige Gregorios Palamas kloster som på ett utmärkt sätt förklarar ett rätt bruk av termen: "The True Meaning of Canonicity". Vem är fundamentalist, schismatisk och okanonisk? ​ "…det är inte en patriarks eller synods beslut som skapar och garanterar kanonicitet, utan tvärtom, det är beslutets kanonicitet som ger det sann auktoritet och kraft. Sanning och inte makt, är kriteriet, och kanones, precis som Kyrkans dogmer, uttrycker Kyrkans sanning. Och precis som ingen makt eller auktoritet kan förvandla heresi till Ortodoxi och göra något som är svart till vitt, så kan ingen kyrklig makt göra en situation kanonisk som i själva verket är okanonisk.” (Fr. Alexander Schmemann, St. Vladimir’s Theological Quarterly, Vol. 8, No. 2 (1964) pp. 67-84.)

Annas pressgurka Lite "tillbehör" kan piffa upp det mesta! Pressgurka går snabbt att göra och man kan passa på när gurkan är billig. Det blir ingen långtidskonserv men den håller någon vecka i kylen, till och med två, men den äts nog upp innan! 1 burk Ingredienser 1 gurka 1,5-2 msk socker 1/2 tsk salt (inte mindre, då blir det smaklöst och inget "pickle") Vitpeppar efter smak. (Ett par ordentliga vrid med kvarnen, hellre ett vrid för mkt än för lite!) Lite persilja (Fryst funkar utmärkt. Mängden är en smaksak men lite bör man ha i, det blir inte samma sak utan !) 1 msk 24% ren ättika (man kan även använda 2 msk 12% ättikssprit men det blir mer gurkspad och lite mer vattnigt då) Ingen extra vätska behövs. Gurkan kommer att skapa sitt eget spad. Gör så här Ta en burk med lock som man kan "pressa" gurkan i. En gammeldags konserveringsburk med bygel-lock, ett mindre lock eller platta som går ner i burken och en tyngd, riktigt tung. Har man inte det kan man ta en kork eller något som man kan trycka ner plattan med och liksom spänna ner med burklocket. Skölj gurkan och skär av toppen och ät upp 😉! Tippen skär man bort mest för att man vill ha bara skivor i burken och göra det lättare att skiva resten. Använd en osthyvel och hyvla ner gurkan i burken. Häll på socker, salt och vitpeppar och sist häll sakta över ättikan så att kryddorna smälter ner lite i gurkorna. Tillsätt persiljan. Ta sedan en gaffel och vänd runt gurkorna så att de blandas lite med kryddorna. Det är lite trångt och det är lättast om man håller handen över burken och blandar under. Det gör ingen om gurkskivorna bryts lite. Man kan också blanda allt i en bunke och sedan lägga i en burk, men det smakar inte lika gott. Vet inte varför 😀 Lägg i det lilla plattan och "tyngden"/korken och stäng burken. Vänta 3 timmar och ät! Fast godare om den får stå över natten. God spis! < Tillbaka

Konvertitkaka För många som konverterar till Ortodoxin kan fastan vara lite svår att vänja sig vid. Det här är ett recept särskilt för dem, men också en god kaka för alla sötsugna eller att bjuda på i fastetid. Det är ingen synd att äta något sött om man gör det i måttliga mängder! Ca 10 bitar Ingredienser 3,5 dl vetemjöl 1 tsk bikarbonat 3 msk kakao ½ tsk salt 2,25 dl socker 1,5 msk vinäger 1 tsk vaniljsocker ¾ kopp 0,75 dl rapsolja (eller solros- eller dylik) 2,25 dl kallt vatten Chokladglasyr: Ca 4 msk florsocker Ca 2 msk kakao Ca 1 msk mjukt mjölkfritt margarin lite hett vatten Gör så här Sätt ugnen på 180 grader. Blanda mjöl, bikarbonat, kakao, salt och socker i en stor skål. Tillsätt vinäger, vaniljsocker, olja och vatten och blanda väl. Häll smeten i en rund kakform ca 24 cm i diameter. Gör dubbel sats för långpanna. Grädda i ugnen ca 30-35 minuter. Chokladglasyr: Blanda florsocker, kakao och lite mjukt margarin. Tillsätt lite hett vatten för att det ska bli en smidig, krämig glasyr som breds på kakan när den kallnat. < Tillbaka

Bönor med citron och vitlök Vitlöksälskare kan använda så mycket vitlök de vill i det här receptet! De som är mindre förtjusta i vitlök kan ändå uppskatta den här maträtten med mindre vitlök i. Snåla inte med salt och olja och detta kommer bli en favorit! 4 portioner Ingredienser 2 tetrapak (á 380 gr) valfri sort bönor 1 citron Ca 3 klyftor vitlök eller efter smak 1 dl olja salt Gör så här Häll av spadet av bönorna i ett durkslag och skölj. Häll bönor, citron, olja och pressa vitlöken i en stor stekpanna eller gryta. Stek inte vitlöken först, utan häll allt samtidigt i stekpannan. Vi vill inte att vitlöken ska bli krispig. Stek/koka bönorna i citron- och vitlökssåsen så att de drar in smaken, ca 15-20 min. Ju längre bönorna kokar i såsen desto mer smak får dem. Om man använder vita bönor kan de bli lite blå av vitlöken och citronen, men det påverkar inte smaken. Servera med pasta, ris, bulgur eller couscous. Man kan med fördel hälla pastan eller annat tillbehör i stekpannan också så att det drar till sig smaken. < Tillbaka

Äppelkaka Ortodoxa fasteperioder är ofta långa och ibland kan man behöva något sött även under fastan. En stor festdag kanske firas, någon har namnsdag eller barnen bara blir sugna på något gott. Den här äppelkakan går hem hos alla vid alla tillfällen! Gör gärna dubbel eller tredubbel sats i långpanna, frys in och ta ut när du får oväntat besök. Ca 10 bitar Ingredienser 3-4 skalade äpplen skurna i klyftor 2 dl socker 3,5 dl vetemjöl ½ tsk salt 1,5 tsk kanel 1 kopp russin (går bra att hoppa över) 1 tsk bikarbonat 1 dl rapsolja 1 tsk vaniljsocker Gör så här Sätt ugnen på 175 grader. Skala och skär äpplena i klyftor. Häll sockret över äpplena och låt dem stå ca 20 minuter eller till det blir till en saft. Blanda de torra ingredienserna, tillsätt olja och ev russin. Blanda i äppelsockersmeten. Man kan tillsätta lite vatten eller mer olja om smeten är för tjock och trögblandad. Häll smeten i en smord bakform 20x25 cm (eller en rund vanlig kakform 22-25 cm i diameter). Grädda i ca 50 minuter. < Tillbaka

Marjos hummus Servera hommus till exempel som tillbehör till klyftpotatis i ugn eller som röra på bröd tillsammans med en soppa. Perfekt för en matsäckssmörgås i fastetid! Gör gärna dubbel sats för den kommer att gå åt snabbt. Den går bra att frysa in också. 4 portioner Ingredienser 3 dl kikärter 2 msk tahini (eller sesamfrön malda i mixer) 2 vitlöksklyftor 2 msk pressad citron 2 msk olja 1 tsk spiskummin (valfritt) salt vatten Gör så här Häll alla ingredienser i en mixer och blanda tills allt blir en slät röra. Tillsätt vatten om det blir för tjockt. Smaka av med salt och citron. < Tillbaka

Vitabönröra En god och enkel röra som alternativ till hommus att ha på bröd, till potatis i ugn eller tillbehör till vilken annan maträtt som helst. Hur mycket vitlök och citron man ska använda får vars och ens smak avgöra. ​ Ingredienser Kokta vita bönor olja vitlök citronsaft salt vatten Gör så här Kör de vita bönorna i mixer tillsammans med olja, önskad mängd pressad vitlök, citronsaft och vatten till en slät röra. Smaka av med salt. Tillsätt mer vatten för en lösare röra. < Tillbaka

Tillbaka till bildarkiv 2017 Helige Nikolais dag i klostret Gudomlig liturgi i helige Josefs kapell i Järbo (det var kallt och blåsigt...) Dop av David "Kyrktagning" före den Gudomliga Liturgin på den 40:e dagen efter barnets födelse. Från den Hierarkiska Gudomliga Liturgin med Metropolit Kyprianos i vår kyrka i Vårberg, Stockholm, i oktober. Trisagion vid klostergrundarens grav Gudomlig Liturgi på Guds Moders avsomnande i kapellet i Uppsala, som har sitt namn efter denna fest. Metropolit Kyprianos besök juni 2017 Vi välkomnar Alexei som medlem av den Ortodoxa kyrkan genom det heliga dopet! Från påsknatten i Heliga Konstantin och Helena kyrka På Stora och Heliga Fredagens kväll så firar vi lördagens morgongudstjänst där vi sjunger "klagosångerna" framför graven och går i procession med Epitafion Festdag i Heliga Philothei Ortodoxa kloster Hierarkisk liturgi med Metropolit Kyprianos från Grekland på publikanen och fariséens söndag 3 januari/ 5 februari. Biskop Johannes deltar från sin rullstol. Hierarkisk liturgi med Metropolit Kyprianos, publikanen och fariséens söndag. Metropolit Kyprianos av Oropos och Fili. Ställföreträdande biskop i Stockholms Ortodoxa stift. Fader Theocharis, munkdiakon. Metropolit Kyprianos homilia i slutet av Liturgin med simultan översättning till svenska. Alla närvarande efter den hierarkiska liturgin 23 januari/ 5 februari. Heliga Philothei Ortodoxa kloster Stora vattenvälsignelsen Theofania 6 januari